Kritik mot bistånd via privata företag

BISTÅND2013-02-13

En allt större del av det svenska biståndet fördelas via det privata näringslivet och riskkapitalbolag, i stället för via myndigheter. Det minskar insynen, vilket i förlängningen hotar biståndets legitimitet, skriver ST i en kritisk rapport.

Under de senaste åren har näringslivet involverats alltmer i det svenska biståndet. Framför allt har det skett genom det statliga riskkapitalbolaget Swedfund International AB. Men enligt en ny rapport från ST med titeln »Riskkapital som bistånd«

finns flera problem med utvecklingen.

Framför allt begränsar affärssekretessen möjligheterna till insyn i verksamheten. I rapporten hänvisar ST både till Riksrevisionen och Diakonia, som har kritiserat Swedfund, bland annat för att prioritera lönsamhet framför fattigdomsbekämpning.

– Förutom att insynen minskar syns inga klara effekter på fattigdomsbekämpningen, säger rapportförfattaren Erik Engberg, internationell handläggare på ST.

För två år sedan meddelade regeringen att man skulle skjuta till ytterligare 1,2 miljarder kronor till Swedfund mellan 2012 och 2014.

Men det är ST kritiskt till. »Swedfunds verksamhet bör benämnas vid sitt riktiga namn, som näringspolitik. Den bör heller inte ingå i Sveriges biståndsbudget. Att bedriva näringspolitik inom ramen för Sveriges biståndsbudget är att urgröpa enprocentsmålet«, skriver ST i rapporten.

Swedfunds vd Anders Craft tycker tvärtom att bolaget har en central roll för biståndet.

– Det är den privata sektorn som skapar jobb och utvecklar ekonomin. Den är hela grunden, säger han.

ST anser att Sveriges statsförvaltning i samarbete med det civila samhället – exempelvis frivilligorganisationer, fackföreningsrörelsen och Svenska kyrkan – har en unik förmåga att förmedla bistånd effektivt och med god insyn. ST anser också att det krävs mer forskning om sambandet mellan utländska direktinvesteringar och fattigdomsbekämpning.

– Sådana här bolag har som syfte att generera vinst. Medan bistånd från det civila samhället utgår från fattiga människors behov, ska aktiebolagen i första hand se till ägarnas behov. Det är en stor skillnad, säger Erik Engberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Bistånd
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA