Krisen slår mot folkhälsan
Den ekonomiska krisen kan ge långvariga negativa konsekvenser för folkhälsan. Försämringar i välfärdssystemen ger samhället sämre motståndskraft, skriver Läkartidningen.
Om den kris vi är inne i blir djup och utdragen kommer det att ge långvariga negativa effekter för folkhälsan. På 1990-talet fungerade välfärdssystemet som en dämpande buffert, men sedan dess har kraven i socialförsäkringssystemen skärpts, skriver tidningen.
– Vi vet att det är negativt för folkhälsan med arbetslöshet och dålig ekonomi, även om vi såg under den förra krisen att effekterna inte kom så snabbt som man trodde. I dag har systemen dessutom stramats åt. A-kassan är lägre och reglerna för sjukskrivning har blivit hårdare, säger Marianne Granath, chef för sektionen för hälsa och jämställdhet på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
Också professor Olle Lundberg vid Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa på Stockholms universitet varnar för att dålig ekonomi leder till sämre hälsa och högre dödlighet:
– Vi har ett helt nytt fenomen den här gången: att så pass många står utanför a-kassan. Det kan leda till att fler människor snabbt råkar illa ut, säger Olle Lundberg till tidningen.
Han menar att många av regeringens reformer är tänkta för en situation där det råder högkonjunktur.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.