Krav på meddelarfrihet inom privat vård
Ökningen av antalet ensamkommande flyktingbarn visar på behovet av att ge privatanställda samma meddelarfrihet som offentliganställda inom vården. Det skriver Eva Nordmark, TCO, och Veronica Magnusson, Vision.
Medarbetarna på landets HVB-hem, hem för vård eller boende, har fått en betydligt mer ansträngd arbetssituation när antalet asylsökande ensamkommande barn ökat kraftigt. Oavsett om arbetsgivaren är privat eller offentlig har arbetsbelastningen ökat och många medarbetare vittnar om en mycket tuff tillvaro för såväl barnen som personalen, skriver TCOs ordförande Eva Nordmark tillsammans med Visions ordförande Veronica Magnusson i Svenska Dagbladet. Skillnaden mellan privatanställd och offentliganställd är att den som arbetar på offentliga institutioner kan berätta för media om det finns missförhållanden. Den som är privatanställd har inget motsvarande skydd:
“Det här är allvarligt eftersom media har en mycket viktig roll när det gäller att uppmärksamma missförhållanden som drabbar redan utsatta grupper, i det här fallet ensamkommande flyktingbarn”, skriver de två.
De två fackordförandena påpekar att det sedan två år tillbaka finns ett utredningsförslag om meddelarfrihet även för privata verksamheter som är finansierade med skattemedel och kräver att regeringen ska agera skyndsamt för att lägga fram ett lagförslag.
”Såväl regeringen som Sveriges kommuner har ett stort ansvar att omgående agera för att förbättra medarbetarnas arbetssituation och deras förutsättningar att ge barnen och ungdomarna det stöd de behöver”, skriver de.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
