Kortare skolgång kan rädda välfärden
Komprimerad skoltid och kraftigt höjd pensionsålder är den enda realistiska möjligheten att klara den framtida försörjningsbördan, hävdar forskaren Vegard Skirbekk.
I Österrike har tiden mellan skola och pension minskat med åtta år under de senaste tjugo åren. Och trenden är densamma i andra västländer, sa den norske forskaren Vegard Skirbekk vid ett seminarium på Institutet för framtidsstudier.
I Österrike har genomsnittsåldern för inträde i arbetslivet höjts från 17 till 23 år, och antalet år i pension har ökat från 9 till 20.
Varken höjda födelsetal eller invandring av välutbildade vuxna löser problemet, ansåg Skirbekk. Även om födelsetalen i EU-länderna (EU före östutvidgningen) ökar från dagens 1,5 till 2,2 kommer andelen människor i åldern 65+ mer än fördubblas i relation till andelen i förvärvsaktiv ålder fram till år 2040.
– Det mest effektiva är att förlänga arbetslivet genom en mer komprimerad skola och höjd pensionsålder, sa Vegard Skirbekk.
Tiden i utbildning kan göras kortare genom tidigare skolstart och färre skolår, ansåg han. Och pensionsåldern bör höjas till 72-77 år om inte andelen pensionärer ska öka.
I Sverige är emellertid trenden den motsatta, rapporterade Mårten Palme från Stockholms universitet. Äldre män försvinner från arbetskraften i större utsträckning än tidigare, det vill säga står inte längre till arbetsmarknadens förfogande. Detsamma gäller äldre kvinnor, som fram till början av 90-talet ökade sitt deltagande i arbetskraften.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.