Konsulter ersätter myndigheters jurister
Statliga myndigheter är ute på hal is när de upphandlar juridiska konsulttjänster, anser forskaren Richard Sannerholm, lektor i offentlig förvaltning vid Södertörns högskola. ”Det mest anmärkningsvärda är när man låter konsulter göra beslutsunderlag och förslag till beslut i myndighetsutövning”, säger han.
Richard Sannerholm har till sin studie begärt uppgifter från 51 myndigheter av olika typer och storlekar om deras upphandling av juridiska tjänster. 29 av de tillfrågade myndigheterna hade gjort sådana konsultköp de tre senaste åren. Enligt Richard Sannerholm vittnar en del av upphandlingarna om en brist på egen juridisk kompetens på myndigheterna.
– Och man kan förstå om exempelvis små myndigheter i kultursektorn inte har en verksjurist, men det var förvånande att även stora myndigheter som Sida sökte stöd i frågor om förvaltningsrätt.
Det Richard Sannerholm reagerade mest på var att flera myndigheter efterfrågade underlag för beslut gällande kärnverksamheten, och i myndighetsutövning.
– Det krävs lagstöd för att delegera myndighetsutövning, och det framgick inte att något sådant lagstöd fanns.
Om den typen av konsultanvändning fortsätter i långvariga ramavtal kan tjänsten bli en förlängd del av en myndighet, fast utanför den rättsstatliga tillsynen, konstaterar han i sin studie. Det blir svårare att säkerställa att hanteringen uppfyllt förvaltningslagens krav, såsom utredningsskyldighet, partsinsyn, kommunikation och dokumentation.
I kartläggningen framkom även att det förekommer att konsulter får bidra till omarbetning och uppdatering av en myndighets föreskrifter. Det kan uppfattas som att ”delar av föreskriftsmakten outsourcas utom demokratisk kontroll”, skriver Richard Sannerholm i sin rapport.
Han ser det också som problematiskt att extern juridisk expertis inte bidrar till kunskapsutveckling och kulturbyggande på myndigheten på samma sätt som den egna personalen. Bara en av de 29 upphandlande myndigheterna – Energimyndigheten – hade avtalat om kunskapsöverföring som en del i uppdraget. Konsulterna omfattas inte heller av myndighetens etiska ramverk.
Tidigare forskning har visat att andelen jurister på myndigheterna minskat över tid. Tjänstemannagrupperna har specialiserats, därtill stannar personer kortare tid på en post och byter oftare mellan privat och offentlig anställning. Det gör det svårare att upprätthålla en medvetenhet om vad det innebär att vara statstjänsteman, tror Richard Sannerholm. Men att anställa fler jurister är inte självklart en tillräcklig lösning, anser han.
– Det beror på hur ledningen förhåller sig till juridiken. Det finns ju exempel på att jurister har slagit larm, till exempel på Transportstyrelsen om it-upphandlingen, men där man inte lyssnat.
I en granskning som Riksrevisionen gjorde för några år sedan av statsförvaltningens upphandling av konsulter gjorde många myndigheter bedömningen att behovet av juridiska konsulter skulle bli större i framtiden. Det hänger ihop med både ökad komplexitet i regelverken – inte minst i EU – och ett starkare politiskt tryck på förvaltningen att klara målen, bedömer Richard Sannerholm.
– Det politiska trycket i kombination med att färre tjänstemän har juridisk bakgrund talar för att man kommer att anlita fler juristkonsulter, säger han.
Richard Sannerholms studie är publicerad i en ny antologi från Statskontoret, Rättsstaten i den svenska förvaltningen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
