Kommissionen fordrar tystnad
Bara de som uppfyller stränga säkerhetskrav får läsa hemligt material från kommissionen. Men reglerna påverkar inte svensk rätt enligt statsrådet Britta Lejon.
I slutet av förra året antog EU-kommissionen interna säkerhetsbestämmelser. Där sägs att alla som får del av sekretessbelagt material måste följa reglerna. Det gäller även tjänstemän i medlemsländerna.
Vad som är hemligt bestämmer upphovsmannen till materialet och bara upphovsmannen kan häva sekretessen.
Alla som får tillgång till hemliga uppgifter måste ha gått igenom en säkerhetsprövning. De ska vara ”obrottsligt lojala” och det får inte finnas risk för påverkan av utländska källor.
Varje avdelning inom kommissionen ska ha ett register över sekretessbelagda uppgifter. Där ska det finnas information om vilka som mottagit uppgifterna, med angivande av ordningsnummer.
Bara den som behöver uppgifterna för sin tjänsteutövning ska få tillgång till sekretessbelagt material.
Bestämmelserna ser ut att vara svåra att förena med den svenska offentlighetsprincipen.
Men enligt statsrådet Britta Lejon finns ingen risk för att de ska krocka med svensk grundlag.
– Vår bedömning är att utrikessekretessen är tillräcklig, säger hon.
Britta Lejon tror inte heller att det finns någon risk för att svenska tjänstemän kommer att undanhållas information.
– Men vi måste vara aktsamma så att vi inte köper en kultur som av tradition i första hand tänker på sekretess, säger hon.
Rådet inför rätta
I mars förra året antog ministerrådet säkerhetsbestämmelser, liknande kommissionens. EU-parlamentet hävdar att reglerna binder medlemsländerna. Därför borde de ha tagits på en annan rättsgrund, anser parlamentet som har stämt rådet inför domstol.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.