Jättevite hotar Stockholmståg
Arbetsmiljöverket hotar Stockholmståg, som kör pendeltåg i Stockholm, med ett vite på sju miljoner kronor. Förarhytterna är enligt verket så illa utformade att flera förare sjukskrivits på grund av belastningsskador.
Arbetsmiljöverkets krav innebär att Stockholmståg senast 1 april nästa år ska ha byggt om förarstol, bord, reglage och pedaler på alla tåg av modell X60. Om inte, faller vitet ut.
Vagnmodellen X60 har varit en långkörare på Arbetsmiljöverket under de fem år tågen använts i Stockholms pendeltrafik. Facket begärde inspektion redan 2005, framför allt på grund av brister i säkerheten. Verket krävde i sin tur en oberoende granskning av arbetsmiljön i förarhytten, och en sådan gjordes av Det Norske Veritas. I deras rapport slogs fast att X60 ”inte uppnår den standard som krävs för att vara en lämplig arbetsplats”. En senare granskning av Human Engineering bekräftade bilden.
Under årens lopp har i stort sett alla delar av tåget som är av betydelse för arbetsmiljö eller säkerhet varit föremål för kritik och krav på åtgärder, såsom tak, bromsar, dörrar, informationssystem, rutor och lås. Arbetsmiljöverkets senaste ärende gäller alltså ergonomin i förarhytten.
– Vi är slagna av häpnad över hur det fungerar, säger lokföraren och huvudskyddsombudet Mats Hanqvist. Det verkar inte spela någon roll hur stora viten som utdöms, på SL verkar de vara immuna. Och det är ändå skattemedel det handlar om.
Arbetsmiljöverkets föreläggande är riktat mot arbetsgivaren Stockholmståg, som har ansvaret för arbetsmiljön. Men det är SL som äger tågen. Om SL inte uppfyller kraven, blir det alltså Stockholmståg som får betala.
– Stockholmståg kan visserligen säga att vi inte tänker använda den vagnen, men det är väl så att upphandlaren SL inte direkt belönar dem som hittar fel hos SL, säger Mats Hanqvist.
Arbetsmiljöverket påpekar i sitt föreläggande att ett antal förare på X60 redan 2007 blivit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterade skador. I dag finns flera personer som inte kan jobba kvar som tågförare, säger Mats Hanqvist.
– De är nu rehabfall och har andra arbetsuppgifter.
Förarna har försökt att hitta egna lösningar, exempelvis på svårigheten att nå vissa reglage, berättar Mats Hanqvist.
– Man använder en mycket enkel träpinne för att trycka på knappar. Det är ju närmast genant att man ska behöva använda ett kvastskaft för att köra tåg.
Andreas Tidström, jurist på Arbetsmiljöverket, konstaterar att verket haft mycket att göra med Stockholmståg gällande X60.
– Det har varat i många år och vi har sett många brister. I flera fall har vi lagt förelägganden om miljonviten, men detta är det största hittills. Det gäller ju också ett flertal mycket allvarliga brister.
Han säger att man från Arbetsmiljöverkets sida varit medveten om att det kan handla om komplicerade ombyggnader av 144 förarhytter, och att verket varit ”väldigt ödmjukt och lyhört för det som parterna fört fram”.
– Men nu har vi kommit till en punkt där vi känner att vi vill meddela beslut och låsa fast en tidsplan.
Arbetsmiljöverket har dessutom ett par ärenden gällande Stockholmståg på väg till länsrätten för avgörande om viten ska utdömas.
STs Mats Hanqvist understryker att arbetsmiljöproblem har blivit svårare att lösa sedan ansvaret för trafiken delats upp genom upphandlingar.
– Lagstiftningen har väl inte riktigt hängt med.
Andreas Tidström på Arbetsmiljöverket vill inte uttala sig om effekterna av uppdelningen mellan ägande och arbetsmiljöansvar, eftersom det är en politisk fråga.
– Men ett beställaransvar skulle kunna vara ett komplement till arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
