Integriteten är eftersatt
En enhällig Integritetsskyddskommitté konstaterar att skyddet för den personliga integriteten är otillräckligt i lagstiftningen. Orsaken är främst slarv i den politiska processen.
Den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén har lämnat ett delbetänkande till justitieminister Beatrice Ask, m. Samtliga riksdagspartier sitter med i utredningen och ledamöterna är eniga om kommitténs bedömningar.
Kommitténs uppdrag har varit att undersöka hur integriteten skyddas i gällande lagstiftning. Enligt kommittén är det framför allt felaktiga metoder och strukturer som gjort att riksdag och regering inte tagit tillräcklig hänsyn till integriteten när lagarna stiftats.
Kommittén pekar bland annat på:
- att konsekvenserna av lagförslagen inte har analyserats tillräckligt
- att utredningstider blivit för korta
- att parlamentariska utredningar har ersatts med interna departementspromemorior
- att intresse har saknats för att analysera konsekvenserna när man effektiviserat statsförvaltningen
- att man haft bristande kunskap om medborgarnas attityder och önskemål
- att uppföljningen av teknikutvecklingen släpar efter
- att författningarna inte är enhetliga och tydliga
- att man bortsett från hur integritetsskyddet påverkas när nya åtgärder vidtagits
- att man inte skilt på åtgärder som rör vissa grupper och sådana som rör hela befolkningen
De här bristerna har tillsammans med rent ointresse lett till att skyddet av integriteten kommit i kläm. Några exempel som kommittén tar upp är:
- att det utvidgade grundlagsskyddet för moderna medier år 2003 ledde till att skyddet för den enskildes integritet sattes ur spel vid kreditupplysning via internet
- att det har blivit svårare att få upprättelse när kränkande uppgifter läggs ut på internet
- att staten har bristande kontroll över hur polisen och Säpo använder hemliga tvångsmedel
- att polisens hantering av personregister är otillräckligt reglerad, och i takt med att polisen fått tillgång till mer känslig information har problemet växt
Kommittén har ingen åsikt om de aktuella förslagen om buggning och preventiv användning av tvångsmedel. Men både när det gäller de förslagen, som förslaget till utvidgad signalspaning, konstaterar kommittén att konsekvenserna för den personliga integriteten inte har utretts tillräcklig noggrant.
I det fortsatta utredningsarbetet ska kommittén överväga ytterligare lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Slutbetänkande ska lämnas till regeringen i december.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
