Inhyrda väktare utför känsliga uppgifter
Inhyrda arrestvakter visiterar frihetsberövade och använder polisens bilar och radiosystem. Ibland är de inte föranmälda av vaktbolaget eller säkerhetsklassade. Det visar en kartläggning som STs avdelning inom polisväsendet har genomfört.
ST inom polisväsendet har bett förtroendevalda och skyddsombud i de nio länspolismyndigheter som använder sig av inhyrda väktare i arresterna att specificera vilka arbetsuppgifter de utför åt Polisen.
Svaren visar att väktarna brukar utföra de vanliga arbetsuppgifterna i arresten, som exempelvis tillsyn, rastgång och toalettbesök.
På vissa myndigheter hjälper väktarna också till med att avvisitera frihetsberövade.
− Vi anser att inhyrd personal utför mer och fler arbetsuppgifter än vad som är tillåtet. ST tycker att det ska finnas en tydlig gräns vid vad som anses vara myndighetsutövning, säger Bo Gustavsson, arbetsmiljöansvarig för ST inom Polisväsendet.
Kartläggningen visar också att bevakningsföretagen vid flera länspolismyndigheter tar in väktare som inte är anmälda och säkerhetsklassade. Några myndigheter låter också inhyrda väktare använda polisens bilar, vilket inte är tillåtet enligt polisens egna föreskrifter. Vid transporter förekommer även att inhyrda väktare får tillgång till polisens radiosystem Rakel.
− Men vilken utbildning de har och vad de kan lyssna på är oklart. Det finns en risk att inhyrda väktare kan ta del av information som de inte ska ha tillgång till, säger Bo Gustavsson.
Han ifrågasätter också att väktare vid en myndighet tillåts att skriva ut känsliga förhör som omfattas av sträng sekretess, liksom att inhyrda får närvara på häktesförhandlingar som pågår bakom stängda dörrar.
Strax efter dödsmisshandeln i häktet i Huddinge förra året blev en inhyrd väktare svårt misshandlad vid Polisens arrestlokaler alldeles intill.
− Vi anser att arresten är en viktig och farlig arbetsplats och att statusen och säkerheten måste höjas. Det kan vi bara uppnå med egen anställd personal, säger Bo Gustavsson.
Förra året begärde ST en nationell riskanalys av arrestverksamheten. Den sätter Rikspolisstyrelsen igång med nu under första kvartalet. Enligt ST bör analysen svara på frågan om ensamarbete fortfarande förekommer och ta upp frågor om farlighetsbedömningar, sjukdomsbedömningar, transporter och utbildning.
ST kommer också att kräva att Rikspolisstyrelsen särskilt tittar på förekomsten av inhyrda väktare och utbildningsgrad.
− Det vi vill undersöka närmare är om man kan se något samband mellan exempelvis skada eller dödsfall bland intagna i arresten och vilken utbildning personalen hade, eller om man kan se om det inträffar fler incidenter när man har inhyrd personal än när personalen är polisanställd, säger Bo Gustavsson.
Enligt Bo Gustavsson kan utbildningen för arrestantvakter variera mellan två timmar och fyra veckor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
