Inget bevisat samband jobb-kollektivtrafik
Ökade pendlingsmöjligheter behöver inte innebära att fler får chans till jobb och försörjning. Det konstaterar IFAU, efter att ha undersökt effekterna av införandet av Upptåget norr om Uppsala.
I teorin ska utbyggd kollektivtrafik skapa ökade möjligheter på arbetsmarknaden. Med bättre förbindelser ska det bli lättare att ta ett jobb längre hemifrån och fler ska komma i sysselsättning. Nu konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, att ökade pendlingsalternativ via kollektivtrafik inte alltid påverkar individens chans till arbete och inkomst.
IFAU har granskat vad som hände när pendeltrafiken med Upptåget byggdes ut norr om Uppsala på 1990-talet. Utgångspunkten var teorin att det blir lättare för arbetstagarna att jobba längre bort från hemmet, och att de som pendlar långt kan bli mer attraktiva för arbetsgivarna om den förbättrade kollektivtrafiken kan väntas leda till högre produktivitet eller minskad risk för frånvaro.
Men studien visar att den nya pendeltrafiken mellan Tierp och Uppsala varken förbättrade invånarnas sysselsättning eller inkomst.
”Möjligen kan det faktum att det fanns tillgång till kollektivtrafik redan innan Upptåget bidra till de uteblivna resultaten”, skriver en av rapportförfattarna, Ina Blind, i ett pressmeddelande.
Rapportförfattarna har jämfört personer som 1989 bodde i närheten av Upptågets stationer, med jämförbara individer i närliggande områden som inte påverkades direkt av tåget. Några skillnader i utvecklingen på arbetsmarknaden har de inte hittat. Totalt har drygt 19 000 personer följts fram till 1997. IFAU konstaterar att rapporten inte ger något svar på frågan om Upptåget var en bra idé eller inte.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.