Inget att jubla över, Lejon!
Snart har EU fått den öppenhetsakt som regeringen kämpat hårt för att få igenom. Men innehållet i akten ger knappast anledning till vare sig glädjeskutt eller firande i champagne.
Den 3 maj sade EU-parlamentet ja till nya öppenhetsregler och i slutet av månaden antas de med all sannolikhet av ministerrådet.
Därmed får EUs medborgare för första gången samlade regler om insyn i EU-handlingar.
Att statsrådet Britta Lejon sägs ha tagit glädjeskutt och firat omröstningen i parlamentet med champagne må vara förståeligt: Öppenhetsakten uppfattas som den hittills största framgången för Sverige under ordförandehalvåret. Att öppenheten är en av Sveriges ”hjärtefrågor” gör inte saken sämre.
Genom skicklig förhandlingstaktik har svenska tjänstemän på bara några månader lyckats lotsa förslaget framåt – trots hårt motstånd från flertalet medlemsländer och delar av kommissionen.
Och rättsakten innehåller också flera positiva inslag. Till exempel att rådet, parlamentet och kommissionen ska upprätta allmänna diarier och lägga ut mer av sina handlingar på Internet och att även handlingar som kommer utifrån omfattas av reglerna.
Men i övrigt finns inte någon större anledning vare sig till glädjeskutt eller champagnefirande.
En av svagheterna gäller den speciella hanteringen av det som kallas ”känsliga handlingar”. Sådana får bara registreras och lämnas ut med upphovsmannens tillstånd.
Och det är inte bara militära handlingar som avses. Även handlingar som rör allmän säkerhet, internationella förbindelser eller den finansiella, monetära eller ekonomiska politiken kan vara känsliga.
Dessutom får bara personer som är särskilt säkerhetsprövade handskas med de känsliga handlingarna, handlingar som varje institution ska klassa som ”kvalificerat hemliga”, ”hemliga” eller ”konfidentiella”.
Till saken hör att ministerrådet i mitten av mars – i all tysthet – antog egna säkerhetsbestämmelser. Kruxet är att de även styr medlemsländernas hantering av hemliga handlingar, om än i enlighet med ”nationella ordningar”. Det betyder att svenska statstjänstemän ska personkontrolleras enligt EU-regler. Bland annat ställs krav på att de ska vara ”obrottsligt lojala”. Det blir också tillåtet att efterforska läckor av hemliga uppgifter.
Reglerna har undertecknats av rådets ordförande, utrikesminister Anna Lindh.
Den svenska regeringen håller enträget fast vid att vare sig den nya öppenhetsakten eller rådets säkerhetsbestämmelser strider mot offentlighetsprincipen.
Men hur mycket civilkurage krävs inte av den – personkontrollerade – svenske statstjänsteman som ska lämna ut handlingar som klassats som känsliga i Bryssel?
Kravet på att medlemsländerna ska ”se till att inte hindra en korrekt tillämpning av denna förordning och se till att respektera institutionernas säkerhetsbestämmelser” gör nog inte beslutet lättare.
Det gör sannolikt inte heller den paragraf som ålägger medlemsländernas tjänstemän att fråga EU om råd när de är osäkra på om en handling kan lämnas ut.
Den statstjänsteman som ändå väljer att hålla sig till den svenska offentlighetsprincipen – han eller hon borde få inte bara ett glas champagne utan en hel vinkällare fylld av den ädla drycken!
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
