Ingen ökning av utslussning
Kriminalvården har inte lyckats uppfylla målet att ge fler intagna utslussning innan frigivning. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Brå har granskat hur Kriminalvården hanterat utslussningen sedan kriminalvårdslagen ändrades förra året. Lagändringen innebär att fler intagna skulle få utslussning. Med utslussning menas att den sista tiden av straffet avtjänas utanför anstalt, till exempel med elektronisk fotboja eller i sluten missbruksvård.
Att ha en bra övergång mellan tiden som intagen och frigivningen kan vara avgörande för den enskilde, eftersom den första tiden efter frigivning är en kritisk period, då många återfaller i brottslighet.
Brås rapport till regeringen visar att andelen som fick utslussning under det första året efter reformen är densamma som för fem år sedan. Första halvåret i år märks inte heller någon ökning, enligt preliminär statistik. En tredjedel av dem som dömts till minst sex månaders fängelse får utslussning, och det såg likadant ut för fem år sedan, konstaterar Brå.
Enligt Brås bedömning finns det flera skäl till att utslussningen inte ökat. Dels handlar det om bristande information till de intagna och dålig planering från anstalternas sida. Dels är inte alla intagna motiverade till utslussning, vilket enligt Brå kräver aktiva motivationsinsatser från Kriminalvården. Men den viktigaste anledningen är att Kriminalvården har svårt att hitta en balans mellan säkerhet och behov av vård och behandling, anser Brå.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.