Hon kastade ”blod” på finansdepartementets entré
I mitten av maj genomförde en klimataktivistisk grupp av forskare en aktion mot finansdepartementet. En av dem var Esther Hauer, doktor i psykologi och universitetslektor i pedagogik i arbetslivet vid Uppsala universitet. ”Att vi valde finansdepartementet beror på att den regering vi har i Sverige i dag har fått klimatarbetet att gå bakåt”, säger hon till Publikt.
Den 12 maj genomförde forskare i den svenska klimataktivistiska gruppen Scientist Rebellion en aktion riktad mot regeringen. Esther Hauer var en av dem som deltog.
Varför har du och andra forskare kastat en hink låtsasblod på entrén till finansdepartementet?
– Att vi valde finansdepartementet beror på att den regering vi har i Sverige i dag har fått klimatarbetet att gå bakåt. Förr gick det trögt, nu accelererar det åt fel håll. Vi måste minska våra utsläpp med 38 procent per år, men det finns ingen plan för det. ”Blodet” är mer symboliskt, en dramatisering, för att visa att de har blod på sina händer. Skälet till att jag som forskare ställer mig på gatan och genomför aktioner är att ”de som har förmågan att veta har plikten att agera”, som Albert Einstein sa. Vi vet att det är bråttom med klimatet och att de närmaste åren är väldigt viktiga.
Ni slutade efter en timme och lovade polisen att tvätta bort färgen. På så sätt blev det inget brott?
– Polisen tog namn på oss tre som kastade, men skulle det ge några repressalier så spelar det ingen roll. Vi står ju för vad vi gör. Syftet är inte att förstöra någonting, vi vill väcka uppmärksamhet. Sen är det ingen färg heller, det är hemkokt rödbetsjuice och kakao.
Ska inte forskare vara särskilt noga med sitt oberoende och sin objektivitet och inte ta ställning – och absolut inte vara aktivister?
– Objektiva är precis vad vi är. Vi förvränger inte fakta. All den kunskap som vi har samlat under femtio år förmedlar vi utåt. Det är ett ansvar vi har. Forskning och kunskap ska inte läggas på hög. Den ska omsättas. När det handlar om klimatfrågan så är det katastrofalt hur mycket vi vet och hur lite som görs. Och har vi som nu en regering som gör tvärtom så känner jag ett krav på mig, en skyldighet att gå ut och protestera. Jag är totalt neutral, jag förvränger ingenting utan jag förmedlar den kunskap som finns.
Vad anser du om att utbildningsminister Mats Persson har sagt att aktivism skadar forskningens trovärdighet?
– Jag håller definitivt inte med. Vi som forskare har i så många år använt alla medel vi har, vi har varit på alla konferenser och vi ha skrivit alla artiklar, men när det inte har fungerat måste vi ta till andra metoder. Jag tycker att alla borde ställa sig på gatan och protestera nu, inte bara vi forskare.
Har du eller dina kollegor fått några reaktioner från era arbetsgivare, i ditt fall Uppsala universitet?
– Det har ju nämnts att jag är aktivist på min fritid, men det har inte varit någon större diskussion om det. Vi får väl se nu när min bild hamnat på förstasidan i Dagens Nyheter. Andra kollegor har haft en mer aktiv roll, och ingen av deras arbetsgivare har tyckt att det här på något sätt varit problematiskt. Men jag är beredd att ta den diskussionen också om vi skulle komma dit, säger Esther Hauer.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
