Höjd a-kassa går till sparande
Att höja ersättningen från a-kassan ger liten ökning av konsumtionen. Den slutsatsen drar nationalekonomen Jonas Kolsrud efter en studie.
Om man höjer ersättningsnivån från a-kassan ökar de arbetslösas konsumtion något, men merparten går till sparande. Därmed är höjd a-kassa ingen effektiv finanspolitik för att öka konsumtionen, även om det är positivt för individen.
”För varje hundralapp i höjd ersättning går endast 25 kronor till ökad konsumtion, resten sparas eller används till att betala av lån”, säger Jonas Kolsrud vid Uppsala Center for Labor Studies, UCLS, vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Den ekonomiska teorin utgår från att vi jämnar ut vår konsumtion över tid. Det innebär att arbetslösa ofta lånar – eller tar av sitt sparande – för att dryga ut a-kassan. Den som har sparade medel fortsätter i regel att ta av dessa när arbetslöshetsersättningen blir generösare. Då går en a-kassehöjning nästan oavkortat ut i handeln och bidrar till att upprätthålla aktiviteten i ekonomin.
Problemet är enligt Jonas Kolsrud att arbetslösa inte har speciellt högt sparande. Många har tagit konsumtionslån och använder en höjd a-kassa till att betala av dessa. Effekten på dessa personers konsumtion blir då noll, eller kanske till och med negativ. Studien visar också att varannan arbetslös helt saknar en sparad buffert på minst 10 000 kronor. Det förklarar varför så lite av ersättningarna används till att höja konsumtionen:
”Privatekonomiskt är naturligtvis höjda ersättningar bra för den arbetslöse, men eftersom det mesta går till sparande uteblir många av de positiva samhällsekonomiska effekter som höga ersättningar syftar till”, säger Jonas Kolsrud.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.