Höga statliga löner men ökande klyftor
Snittlönerna i staten är högre än inom andra delar av arbetsmarknaden. Men löneskillnaderna i staten har ökat de senaste tio åren.
Det framgår av Medlingsinstitutets årsrapport för 2002. Institutet ansvarar för den officiella lönestatistiken i Sverige.
Genomsnittslönen i staten var 22 700 kronor år 2001. Kvinnors snittlöner låg på 20 600 kronor, 84 procent av den genomsnittliga manslönen på 24 600 kronor. I landstingen var månadslönen i snitt 22 200 kronor, i kommunerna 18 200 kronor och i den privata sektorn 22 100 kronor.
De preliminära siffrorna för löneökningarna 2002 pekar visserligen på lägre höjningar i staten än på andra håll – 2,9 procent mot 3,9 procent – men det beror enligt rapporten på att myndigheternas lokala löneförhandlingar dragit ut på tiden.
Löneskillnaden mellan de bäst betalda och de sämst betalda grupperna i statstjänsten har ökat i stort sett varje år de senaste tio åren. Trenden är densamma i landstingen och den privata sektorn, men inte lika påtaglig i kommunerna.
När det gäller jämställdhet pekar Medlingsinstitutet på att både jämställdhetslagen och partsavtal är inriktade på lönesättningen på enskilda arbetsplatser. Därmed kommer man inte åt de låga lönerna i branscher som domineras av kvinnor och som beror på att typiskt kvinnoarbete värderas lägre än typiskt mansarbete, så kallad värdediskriminering. Däremot kan värdediskriminering åtgärdas på den enskilda arbetsplatsen när man kartlägger och analyserar lönerna.
Ett positivt inslag som institutet framhåller är det utvecklingsarbete som parterna i staten kommit överens om för att få en jämnare könsfördelning i olika befattningskategorier på myndigheterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.