Hjärnvänliga arbetsmiljöer kan förebygga utbrändhet
En hjärnvänlig arbetsmiljö kan hjälpa oss att fokusera, ta beslut och lära nytt. Men det är inte alla arbetsplatser som är tillräckligt schysta mot hjärnan, menar Marta Sousa-Ribeiro Larsson, som är processledare på Myndigheten för arbetsmiljökunskap och arbetar med en sammanställning av forskningen i ämnet. ”En dålig kognitiv ergonomi ökar risken för utbrändhet och arbetsplatsolyckor”, säger hon.
Det är lätt att tänka på inställningar av kontorsstolen eller bildskärmen när begreppet ergonomi kommer på tal. Men i takt med att våra arbetsuppgifter har blivit alltmer komplexa och kognitivt krävande har också vikten av en hjärnvänlig arbetsmiljö, den kognitiva ergonomin, ökat.
Lyckas man skapa en bra sådan arbetsmiljö, som är snäll mot hjärnan, ökar vår prestationsförmåga. Vi får också en bättre hälsa, motivation och säkerhet på jobbet, berättar Marta Sousa-Ribeiro Larsson, processledande analytiker på Myndigheten för arbetsmiljökunskap.
Överstiger däremot kraven som ställs på våra hjärnor våra kognitiva förmågor, så är risken stor att vi blir överbelastade, konstaterar hon. Då räcker vår uppmärksamhet, vårt arbetsminne, vår förmåga att ta beslut eller att lösa problem helt enkelt inte till.
– Därför är det viktigt att skapa hjärnvänliga arbetsmiljöer som kan förebygga risken för psykisk ohälsa, som utbrändhet, men även säkerhetsrisker. Är du för trött kan det leda till allvarliga risker och även arbetsrelaterade dödsfall, säger Marta Sousa-Ribeiro Larsson.
Hon processleder just nu fyra forskare som arbetar med en sammanställning av relevant forskning inom området för att kartlägga vilka faktorer som ger en god kognitiv ergonomi.
Det finns redan i dag kunskap om förhållanden som är betydelsefulla för att hjärnan ska må bra. Det handlar bland annat om möjlighet att prioritera bland sina arbetsuppgifter, att få fokusera på en sak i taget, att det finns en ostörd arbetsplats för koncentrationskrävande jobb, samt att roller, ansvarsområden och beslutsvägar är tydliga inom organisationen.
Men det behövs också en systematisk översikt av forskningsresultaten, anser Marta Sousa-Ribeiro Larsson.
– Vi kommer att titta på olika yrkesområden och skilda arbetsuppgifter för att se vilka faktorer som förknippas med god ergonomi. Förhoppningsvis kan den kunskapen komma till praktisk nytta och vara ett underlag i arbetsmiljöarbetet, säger hon.
Sammanställningen ska också beskriva olika arbetsplatsåtgärder som förbättrat den kognitiva ergonomin och som kan fungera som inspiration för andra organisationer.
– Det finns mer att göra och vi hoppas att vårt material kan bli ett stöd i det arbetet, säger Marta Sousa-Ribeiro Larsson.
Kunskapssammanställningen beräknas bli klar i slutet av året.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
