Bild: Mostphotos

Hård kritik mot Trafikverkets planering

TRAFIKVERKET2021-08-09

Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Trafikverkets upphandlingsarbete. Enligt myndighetens granskning underskattar Trafikverket systematiskt kostnaderna för ny infrastruktur.

Under den fyraårsperiod Riksrevisionen har granskat ökade kostnaderna för 142 investeringsobjekt med 39 procent, i förhållande till de underlag Trafikverket redovisat till regeringen. Enligt Riksrevisionen är det mycket ovanligt att regeringen omprövar ett beslutat projekt utifrån att kostnaderna ökat, och varken regeringen eller Trafikverket informerar riksdagen eller allmänheten om hur mycket kostnaderna förändras.

Varje år satsar staten mer än 30 miljarder kronor på olika infrastrukturprojekt. Den kostnadsökning som Riksrevisionen noterat under de fyra åren som granskats har kostat staten 58 miljarder kronor extra.

”Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser”, konstaterar Riksrevisionens projektledare Magnus Landergren i ett pressmeddelande.

Trots att planeringssystemet innehåller två särskilda två kontrollstationer för att möjliggöra omprövningar när ny information tillkommer är det mycket sällan beslutade investeringar stoppas på grund av uppkomna fördyringar.

”Regeringen prioriterar därmed utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader. Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut när den får ny information skulle statens satsningar på infrastruktur sannolikt bli mer samhällsekonomiskt effektiva”, understryker riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionens granskning visar att Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler har flera brister. Det görs inte heller någon löpande utvärdering av vad som orsakar kostnadsökningarna, vilket gör det mycket svårt att förhindra att de återupprepas.

”Infrastrukturplanering är en komplex uppgift som omfattar mycket stora summor pengar. Förtroendet för statens insatser på området skulle tjäna på ökad transparens gentemot såväl riksdag som allmänhet”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA