Här ges närservice åt allmänheten
Medborgarna uppskattar att få en stor del av sitt servicebehov tillgodosett på ett och samma ställe. Det framgår av en färsk utvärdering av medborgarkontoren.
Botkyrka söder om Stockholm var en av de första kommunerna i landet som började jobba på det här sättet. Nu vill man utvidga sin kompetens och även ta in mer av statlig verksamhet.
– Man måste se det här från medborgarnas perspektiv. Folk vill ha svar på sina frågor, de struntar i om det är ett kommunalt eller statligt ärende. Och för oss som jobbar här är det bara bra att kunna bredda kompetensen, säger Niklas Åkerlind, samhällsvägledare på Alby medborgarkontor i Botkyrka.
Han får medhåll av medborgarkontorsförvaltningens chef Yvonne Bjerke:
– Personalen vill vara generalister och tycker att man ska kunna få det mesta fixat på ett medborgarkontor.
Kommunen har ansökt hos regeringen om att bli pilotkommun för integrerade medborgarkontor. Då krävs en lagändring som medger att personalen får utföra regelstyrd handläggning även för statliga myndigheter.
– Det är skillnad på samverkan och integration. Samverkan betyder till exempel att försäkringskassan sätter en handläggare på medborgarkontoret. Integration innebär att alla på kontoret får ge offentlig service upp till en viss nivå, förklarar Yvonne Bjerke.
I Botkyrkas fall har polisen, skatteförvaltningen och försäkringskassan förklarat sig positiva till att delta i ett sådant försök. Man har analyserat ärendemängden och kommit fram till att den service som efterfrågas i huvudsak gäller information, rådgivning, hjälp att fylla i blanketter etc.
Ärendet bereds f n på Justitiedepartementet. I september gör statssekreterare Hans-Eric Holmqvist ett studiebesök i Botkyrka.
Om man får tillståndet måste kommunen anställa fler samhällsvägledare. Yvonne Bjerke har inget emot att ta in nya medarbetare från icke kommunal verksamhet.
– Alla samhällsvägledare ska göra samma jobb, men de kan ha olika bakgrund. Vi anställer lika gärna statstjänstemän som kommunaltjänstemän, säger hon.
Redan i dag utför de kommunanställda samhällsvägledarna uppgifter åt statliga myndigheter. Yvonne Bjerke ser inte detta som något problem så länge man inte överskrider gränsen för vad som kräver specialistkompetens eller ägnar sig åt myndighetsutövning.
– Den gränsen är väldigt tydlig här. För varje ny funktion vi tar in utbildas personalen. Men det är inte ofta en förfrågan kräver specialisthandläggning, säger hon.
I Botkyrka finns fem medborgarkontor och sammanlagt 15 samhällsvägledare. Varje månad handläggs ungefär 7 000 ärenden. Närmare 30 procent av dem rör statliga angelägenheter.
Vid entrén till medborgarkontoret i Alby sitter en skylt som berättar om den service som erbjuds. Det är en lång lista med kommunala uppgifter som färdtjänst, försörjningsstöd och byggplaner, men också statliga som a-kasseärenden och studiestöd.
Niklas Åkerlind tycker om att jobba här och han ser fram emot att få vidgade arbetsuppgifter.
– Redan i dag utför vi en del servicefunktioner åt staten som att hjälpa till med passansökan och körkortstillstånd. Men man vill ju hela tiden ge bättre service. Ett naturligt nästa steg vore att föra över till exempel hindersprövning och utfärdande av personbevis från Riksskatteverket, säger han.
Kollegan Yvonne Wallin instämmer:
– Det finns ett uppdämt behov av mer närservice. Man behöver bara gå till sig själv – inte vill man springa runt eller ringa till flera myndigheter, säger hon.
Medborgarkontoren fyller också en demokratisk funktion. På Albykontoret anordnas regelbundna politikercaféer, här finns fullmäktigehandlingar att läsa och den som vill kan lämna in klagomål och förslag som vidarebefordras till rätt instans.
– Vi har engagerade lokalpolitiker som ser vad ett medborgarkontor kan användas till, säger Yvonne Bjerke.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
