Hantering av kontorsnedläggning JO-anmäls
Fackförbundet ST JO-anmäler Arbetsförmedlingen. Besluten att lägga ned 132 lokalkontor fattades inte på rätt nivå, hävdar facket. ”Det här har inte gått rätt till”, säger Fredrik Andersson, STs avdelningsordförande på myndigheten.
Enligt den förordning om statliga myndigheters lokalisering som trädde i kraft den 1 juni i år måste ett beslut om lokalisering fattas av myndighetens ledning – i Arbetsförmedlingens fall alltså dess styrelse. Det får inte delegeras till lägre nivåer i myndigheten.
Med lokalisering menas både att placera och att avveckla ett fast arbetsställe i en viss kommun. Innan ett beslut om avveckling tas ska det också upprättas en konsekvensanalys, som bland annat ska bedöma de regionala konsekvenserna.
Men det var inte styrelsen som tog besluten att avveckla de 132 kontoren, hävdar ST inom Arbetsförmedlingen och anmäler nu myndigheten till Justitieombudsmannen, JO.
– Egentligen borde varje kontor ha tagits upp till beslut i styrelsen, säger Fredrik Andersson som är ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen.
I mars 2019 togs bara ett principbeslut om att ”runt 130 kontor blir obemannade”. Men styrelsen beslutade då aldrig vilka kontor som skulle stängas.
Enligt principbeslutet skulle beslut om avveckling av verksamheten vid respektive ort följa en särskild framtagen process. Under den processen kommer ”sannolikt viss justering av orter att uppstå”, hette det vid den centrala mbl-förhandlingen i april.
I informationen till de anställda betonades att myndigheten i mars inte hade fattat beslut om enskilda kontorsnedläggningar, framhåller ST. ”Vi kommer att ta beslut om avveckling för varje enskilt kontor”, kommenterade den dåvarande regiondirektören Eva-Lisa Höglund processen i både den interna och den externa informationen.
Så luddiga beslut får inte styrelsen ta enligt den nya förordningen, anser ST. På styrelsemötet den 19 juni hade ännu inget annat än ett inriktningsbeslut tagits. Ändå diskuterade styrelsen om beslutsordningen var förenlig med den förordning som hade trätt i kraft den 1 juni.
En rättslig analys kom fram till att den var det, och att ”erforderliga beslut angående myndighetens framtida lokalisering” fattats innan förordningen trädde i kraft.
ST inom Arbetsförmedlingen delar inte den uppfattningen och vill nu att JO utreder om myndigheten handlat korrekt.
– Det kan komma fler myndigheter som vill lägga ner kontor i glesbygd. Då är det viktigt att ha ett avgörande om man behöver följa förordningen eller om man kan gena som Arbetsförmedlingen har gjort, säger Fredrik Andersson.
ST poängterar också i sin anmälan att myndigheten verkar ha haft en annan tolkning av förordningens innebörd i sitt remissvar då den bereddes. Där skrev myndigheten: ”Förordningens förslag innebär för Arbetsförmedlingen att beslut om lokalisering alltid ska fattas av Arbetsförmedlingens styrelse, utan möjlighet att delegera”.
Det sågs som ett problem: ”Arbetsförmedlingen anser att detta förslag medför att myndighetsstyrelserna kommer att belastas med operativa frågor i en alltför stor utsträckning”.
Beslutet om själva avvecklingen fattades enligt STs JO-anmälan den 27 september 2019, av Eva-Lisa Höglund som i den nya organisationen blivit verksamhetsområdesdirektör. Det skedde alltså efter att den nya förordningen trätt i kraft.
ST tar i anmälan också upp att facket inte fått del av den rättsliga analys som presenterades för styrelsen i juni och skriver Arbetsförmedlingens hantering av denna analys väcker frågan om myndigheten brutit mot tryckfrihetsförordningen, som är en grundlag.
I anmälan skriver ST också att det är oklart om myndigheten har följt sina skyldigheter enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete, förvaltningslagen och språklagen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
