Häkteslokaler döms ut av JO
Lokalerna för häktet i Östersund är direkt olämpliga. Det är ytterst tveksamt om verksamheten uppfyller kraven på hur häktade ska behandlas. Det säger Justitieombudsmannen, JO, i ett starkt kritiskt utlåtande.
Chefs-JO Elisabet Fura kommer med sin kritik efter en JO-inspektion på häktet. Sedan 2006 finns nio provisoriska häktesplatser i polisens arrestlokaler i Östersund. JO ifrågasätter om häktet kan kallas provisorium efter åtta år, och dömer ut lokaler och verksamhet.
De häktade i Östersund är betydligt mer isolerade än på andra häkten, enligt JO. De vistas nästan hela dygnet i sina bostadsrum eftersom det saknas gemensamhetslokaler och motionsrum. Cellernas fönster är av frostat glas eller täcks av film, vilket gör att inget direkt ljus släpps in.
Den 20 kvadratmeter stora rastgården täcks också av ett yttertak av plastmaterial som gör det omöjligt att se himlen. Rastgården är mörk och bunkerliknande och luktar starkt av rök, skriver JO efter inspektionen.
Häktet saknar möjlighet till sysselsättning utöver städning av det egna rummet.
Häkteslagen anger att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de svårigheter som frihetsberövandet innebär, understryker Elisabet Fura. ”Den höga graden av isolering som drabbar de intagna med placering i häktet Östersund riskerar snarare att förstärka de negativa följderna av frihetsberövandet.”
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.