Göteborg tar hjälp av EUs domstol
Göteborg ifrågasätter offentlighetsprincipen. Kommunen vill inte lämna ut personuppgifter med hänvisning till EUs datadirektiv – och hoppas få stöd av EG-domstolen i Luxemburg.
Strax före jul begär Göteborgs-Posten att kommunen ska lämna ut personuppgifter om 2 006 politiker och tjänstemän. Uppgifterna ska bland annat nyttjas för att kontrollera deras eventuella extraknäck.
”En så omfattande registrering av personuppgifter som det här blir fråga om kan inte rimligen ha ett så direkt samband med GPs journalistiska verksamhet att behandlingen ska vara undantagen från tillämpningen av PUL”, svarar kommunen och avslår tidningens begäran.
Det sker med hänvisning till den omstridda sekretessparagrafen 7:16. I likhet med PUL är den anpassad till EUs dataskyddsdirektiv. Enligt den ska inga personuppgifter lämnas ut ”om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen”.
GP kontrar med att hänvisa till 7e paragrafen i PUL. Den stadgar i sin tur att PUL inte ”skall tillämpas på sådana förfaranden som är skyddade enligt tryckfrihetsförordningen”.
Men kommunen backar inte och GP överklagar beslutet till Kammarrätten i Göteborg.
Här samlas nu parternas skrivelser och yrkanden i en tjock akt.
”Enligt kommunstyrelsens uppfattning är det uppenbart att ett utlämnande av de i målet aktuella personuppgifterna skulle innebära ett åsidosättande av det skydd för de registrerades personliga integritet som dataskyddsdirektivet ytterst avser att garantera”, skriver kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson (s) till domstolen.
Han uppmanar rätten att inhämta ett förhandsbesked från EG-domstolen i Luxemburg. Något som Göteborgspostens chefredaktör Peter Hjörne bedömer som mycket riskfyllt.
– Utifrån det aktuella fallet kan EU börja syna hela offentlighetsprincipen och ifrågasätta densamma. Då kan Sverige inte bara dömas till böter, utan även tvingas att inskränka öppenheten, menar han.
Hittills har dock Kammarrätten nöjt sig med att inhämta ett yttrande från Datainspektionen i Stockholm. Visserligen anser generaldirektör Ulf Widebäck att GP genom sin begäran ger sig in i ”enskilda personers personliga sfär”. Men trots det anser han att GP ska ha rätt att få uppgifter om de 2 006 personerna. Widebäck finner det ”inte osannolikt” att tidningen ska nyttja uppgifterna till ”ett journalistiskt projekt”, inget annat.
– Tyvärr har GP bäddat för en problematisk prövning genom att åberopa fel paragraf i PUL. GP hänvisade till paragraf 7, men borde ha valt 8, säger tryckfrihetsexperten Lennart Lillieroth.
Paragraf 7 avser bara grundlagsskyddade mediers rätt att samla in uppgifter för publicering. Likaså rätten att behandla personuppgifter för ”uteslutande” journalistiska ändamål. Paragraf 8 handlar däremot om alla medborgares rätt att få insyn i allmänna handlingar, oavsett ändamål. Därför har också paragraf 8 fått rubriken ”Förhållandet till offentlighetsprincipen”.
– PUL är en oklar lagstiftning. Därför är det mycket viktigt att välja rätt från början. Annars kan det bli väldigt fel, varnar Lennart Lillieroth.
Kammarrättens dom väntas under mars månad.
Paragraf 7:16
Sekretesslagens paragraf 7:16 kom till i samband med att Riksdagen antog Personuppgiftslagen, PUL, i oktober 1998. Med stöd av 7:16 kan myndigheter vägra lämna ut offentliga uppgifter om ”det kan antas” att de ska behandlas i strid med PUL. Regeringsrätten har beslutat att pröva ett 7:16-beslut som fastställts i Kammarrätten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
