Generaldirektör vill ha tuffare asylregler
Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik vill ha hårdare regler för personer som har fått avslag på sin asylansökan. Sverige behöver ett bättre skydd mot potentiella terrorister, skriver han i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Mikael Ribbenvik anser att dagens regelverk innebär att terrorister och krigsförbrytare som fått avslag på sin asylansökan i många fall kan bo kvar i Sverige på ungefär samma villkor som andra och dessutom röra sig fritt in och ut ur landet. Det är angeläget att snarast införa regler som ger myndigheterna bättre verktyg i arbetet med att hantera säkerhetshot i migrationen och skydda Sverige mot potentiella terrorister, skriver han i debattartikeln i Dagens Nyheter.
Det är alltså främst bland de asylsökande där Migrationsverket upptäcker misstänkta säkerhetshot som Mikael Ribbenvik vill ha hårdare regler. Det gäller personer som misstänks ha kopplingar till internationell terrorism eller som kan ha begått krigsbrott. Under förra året bedömde Säkerspolisen, Säpo, efter utredning att 122 individer utgjorde ett sådant säkerhetshot att deras asylansökan borde avslås.
”Men trots de beslut om utvisning som Migrationsverket fattar i de här ärendena blir personerna ofta kvar i landet. Det beror på att det som regel inte går att verkställa besluten eftersom ingen får utvisas till ett land där han eller hon riskerar dödsstraff, tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling”, skriver Mikael Ribbenvik.
Andra asylsökande som nekas uppehållstillstånd förlorar rätten till boende och stöd om de inte reser ut frivilligt. Men personer som på god grund kan antas vara krigsförbrytare eller säkerhetshot och som inte kan resa hem löper ingen risk att hamna på gatan, konstaterar Mikael Ribbenvik. De här personerna får som regel ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på ett år. De får ungefär samma villkor som de som beviljas tillstånd i 13 månader som alternativt skyddsbehövande, och får samma tillgång till sjukvård, utbildning, socialförsäkring och andra förmåner. Den som bedömts som ett säkerhetshot kan alltså få bostadsbidrag, barnbidrag, underhållsstöd och föräldrapenning, och har rätt att arbeta och leva på ungefär samma villkor som alla andra i samhället.
”Dessutom kan de få ett svenskt id-kort och ibland ett främlingspass vilket ger möjlighet att resa inom Schengen och till andra länder. Med tanke på Sveriges åtaganden när det gäller säkerhetssamarbetet i Europa är det direkt olämpligt att potentiella terrorister kan resa omkring på det sättet”, skriver Mikael Ribbenvik.
Mikael Ribbenvik påpekar att han och Migrationsverket i en promemoria till den utredning som arbetar med att se över reglerna för utlänningskontroll föreslagit att myndigheten i de här fallen i stället för att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska få meddela anstånd med verkställigheten eller besluta om inhibition.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.