Fri debatt kan skaka om

INTRANÄT2014-09-17

På allt fler statliga arbetsplatser kan medarbetarna uttrycka sina åsikter på intranätet. Rätt använt kan det öka takhöjden på en arbetsplats, anser Christer Järild, kommunikatör på Försäkringskassan. Men hans egen generaldirektör Dan Eliasson reagerade starkt på den interna kritikstormen när Expressen avslöjat fiffel bland höga chefer: »Det var det jobbigaste jag varit med om i mitt yrkesliv«.

Det har blivit vanligt att statliga arbetsplatser på sina intranät har öppna forum för medarbetarna. I en enkät som Publikt gjort svarar tre av fyra myndigheter och statliga bolag att de har en eller flera former av elektroniska mötesplatser. Och bland dem som saknar diskussionsforum uppger flertalet att någon sorts forum är planerat eller ses som en möjlighet för framtiden.

Formerna för interaktivitet skiljer sig åt. En del har chefsbloggar, mikrobloggar eller nyhetssajter som går att kommentera, andra har forum som är öppna för inlägg om valfri fråga. Vissa arbetsplatser satsar på mötesplatser för projektgrupper eller regioner.

Flertalet arbetsgivare har någon form av policy för inläggen. »Håll en vänlig och respektfull ton, håll dig till ämnet, använd ett civiliserat språkbruk« är några av normerna på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. På Swedavia understryks att alla som kommenterar är personligt ansvariga för innehållet och att det inte är acceptabelt med inlägg som kränker individer eller grupper, är stötande eller bryter mot svensk lag.

Liknande förhållningsorder finns på flera arbetsplatser. Men andra väljer att inte sätta upp några regler alls. Livsmedelsverket svarar att man »valde att släppa det fritt och lita på medarbetarnas omdöme«. Arbetsmiljöverket har också avstått från policies och svarar i Publikts enkät att »reaktioner vill vi ha och vi har inga problem med att synliggöra dem. De finns ju där i organisationen vare sig man visar dem eller ej. När vi ser att flera är negativa eller nyfikna så kan vi agera på det och komma med ett förtydligande eller sätta in åtgärder.«

Det händer dock att myndigheter tar bort inlägg. På Luftfartsverket lyftes ett kritiskt inlägg om myndighetens pågående effektiviseringsarbete bort, vilket STs sektionsordförande Per-Ola Kårbro reagerar emot.

– Det är viktigt för klimatet att man inte blir nedslagen i skorna. Man måste få vara kritisk mot förändringsarbete.

Skatteverket i Stockholm väckte häromåret uppmärksamhet genom att radera en kommentar där de nya, öppna kontorslokalerna kallades »hönsgården i Vreten«. Bland det fyrtiotal myndigheter som Publikt tillfrågat är det en handfull som censurerat enstaka inlägg. Riksbanken svarar att man tagit bort en kommentar som »gränsade till hets mot folkgrupp«. Naturvårdsverket har tagit bort inlägg vid enstaka tillfällen för att de »inte hållit en god ton« och att andra tagit illa vid sig.

När det uppstår en intensiv debatt i frågor som är känsliga för ledningen kan ett öppet intranät upplevas som hotfullt. Det säger Christer Järild, kommunikatör och redaktör på Försäkringskassan. Han är med i nätverket Rim, Redaktörer interna medier.

– I nätverket berättas om ledningar som plötsligt blir rädda, de tappar kontrollen.

Även på Försäkringskassan har det hänt att de högsta cheferna fått kalla fötter, berättar han.

– Den tidigare ledningen ville faktiskt stänga ned när det hettade till. Ledningen visste inte hur de skulle hantera det.

Han tror att det finns en ambivalens bland cheferna också i dag.

– Man vill ha en spikrak väg framåt, och sedan börjar folk ifrågasätta kundlöften och annat.

Försäkringskassans nuvarande generaldirektör Dan Eliasson sattes på prov under några veckor i våras, då hundratals anställda – många kritiska – kommenterade Expressens avslöjanden om oegentligheter på hög chefsnivå i myndigheten.

Själv beskriver han den här perioden som »det jobbigaste jag varit med om i mitt yrkesliv«.

– Tonfallet var inte värdigt på sina håll.

Dan Eliasson är kluveni sin reaktion på kritikstormen. På frågan om han kan se något positivt med att så många uttrycker sin åsikt om ledningen svarar han först: »Jag vet inte om jag ser något positivt med ett hätskt tonfall«.

– Det positiva är väl att arbetskamrater får diskutera med varandra, säger han sedan. Att de inte behöver skapa forum utanför organisationen, som när poliser skriver anonymt på Facebook. Och det är ett friskhetstecken att det finns så mycket engagemang.

Dan Eliasson är ordförande i Arbetsgivarverkets styrelse. Frågan om fri debatt på intranät har inte diskuterats formellt där, säger han, men man pratar sinsemellan om händelser på nätet.

– Man kan säga »oj, nu har det varit stort där, tänker du gå in och göra något åt det?« Och det är flera som brottas med frågan vad man gör när det inte blir värdighet i samtalet. De flesta tycker att det ändå är värt priset. Det gör ont ibland, men det är långsiktigt bättre än alternativen.

Grafik: Så fungerar intranätet på 31 arbetsplatser

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Yttrandefrihet IT
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA