Förvaltningschefen beklagar hur ”Tidölöner” hanterades
”Min bedömning är att det beror på att vi inte hanterade processen på ett tillräckligt bra sätt”, sade Regeringskansliets förvaltningschef Henrik Holmer när han frågades ut i konstitutionsutskottet, KU, om de så kallade Tidölönerna.
I höstas avslöjade Dagens Nyheter att Tidöavtalet togs upp i Regeringskansliets lönedirektiv för myndighetens 5 000 anställda, varav de flesta opolitiska tjänstemän. Formuleringarna i direktiven för lönerevisionen tolkades av många som att de medarbetare som arbetar med Tidöavtalet skulle premieras.
”Arbetsgivaren avser i detta särskilt uppmärksamma skickliga medarbetare som arbetar inom delar av Regeringskansliet där kompetensförsörjningen bedöms som särskilt viktig för att uppnå verksamhetens mål och krav och för att biträda regeringen i genomförandet av sina politiska prioriteringar som de kommer till uttryck i regeringsförklaringen och Tidöavtalet”, stod det i direktivet.
Det fick ST att uppmana medlemmar på Regeringskansliet att förklara sig oeniga om deras chefer hänvisade till Tidöavtalet som argument vid lönesättningen. Även Arbetsgivarverkets förhandlingschef Anna Falck reagerade och kommenterade formuleringen i Dagens Nyheter: ”Det öppnar upp för misstolkningar. Det har gått snett.”
Avslöjandet fick även oppositionen att reagera, och riksdagsledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anmälde Ulf Kristersson till KU.
På torsdagen påbörjades utfrågningen i KU med att förvaltningschefen Henrik Holmer, som ansvarar för Regeringskansliets lönepolitik, fick svara på utskottets frågor. Han började med att förklara hur löneprocessen går till på Regeringskansliet.
Henrik Holmer berättade att arbetsgivaren gör en bred analys som ett första steg i löneprocessen.
– Den görs tillsammans med de fackliga organisationerna, i samverkan, sade han.
I analysen diskuteras bland annat vilka utmaningar som finns för kompetensförsörjningen.
Analysen utmynnar i ett lönedirektiv som är ett ”arbetsgivardokument till stöd för myndighetens chefer”, och det samverkas inte, framhöll Henrik Holmer. Han sade också att den individuella lönesättningen på Regeringskansliet styrs av lönekriterier som alla anställda ”känner till”.
Mirja Räihä, S, var först ut och frågade när tillägget om Tidöavtalet infördes i lönedirektivet.
– Tidöavtalet lades till av oss som ett område som är särskilt viktigt för myndighetens kompetensförsörjning. Tillägget tillkom efter den politiska avstämningen med statssekreteraren som sker efter att fack och arbetsgivare är överens om analysen, svarade Henrik Holmer.
Därefter fick han många frågor om hurvida han blev tillsagd att lägga till Tidöavtalet eller hur det egentligen gick till när detta tillägg kom in i lönedirektivet.
– Jag skulle beskriva det som en diskussion vi hade om utmaningar på kompetensförsörjningsområdet. Det fanns en önskan om att vara tydligare kring vilken verksamhet och vilka mål som var viktiga för den här regeringen, svarade Henrik Holmer, som tillbakavisade att det skulle varit ett krav från den politiska ledningen.
Samtidigt medgav han att hans bild är att det inte tidigare lyfts fram exempel från den politiska ledningen på områden som ska vara med i lönedirektivet.
Henrik Holmer fick också svara på frågan om varför facken blev så upprörda.
– När jag reflekterar över den här processen så kan jag konstatera att det finns ett par saker som vi kunde hanterat bättre, sade han, och gav som exempel att det inte framgick tydligt i lönedirektiven att Tidöavtalet och även tillägget om regeringsförklaringen var exempel på områden som ansågs som särskilt viktiga för att säkerställa kompetensförsörjningen och därmed att verksamhetens mål uppnåddes.
– Det har förstås aldrig varit meningen att ge inriktningen att medarbetare inom Regeringskansliet skulle prioriteras enbart för att de arbetade med projekt inom Tidöavtalet eller något annat område, sade Henrik Holmer.
En annan sak som kunde ha hanterats bättre är att de fackliga organisationerna inte i tid fick den information de skulle ha, fortsatte han.
– Att de fackliga organisationerna ska få information i rätt tid är en fråga som vi måste säkerställa i kommande lönerevisioner. Det var där processen fallerade, enligt min mening, att vi då inte stämde av det med de fackliga organisationerna eftersom det inte fullt ut återspeglade det man arbetat fram tidigare i analysarbetet, sade Henrik Holmer.
Sist ut i utfrågningen var konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen, S. Hon frågade om Henrik Holmer inte reflekterade över risken för politisering när Tidöavtalet infördes i lönedirektivet. När det gäller de två tillägg som tillkom efter mötet med den politiska ledningen är Tidöavtalet ett partidokument, till skillnad från regeringsförklaringen som är ett formellt dokument, sade Ida Karkiainen när hon utvecklade sin frågeställning.
Henrik Holmer svarade att han tänker på sådana frågor dagligen, men inte i just den situationen. Han underströk att han var medveten om att just den aspekten kommit att bli en stor diskussion.
– Det beklagar jag. Min bedömning är att det beror på att vi inte hanterade processen på ett tillräckligt bra sätt, sade Henrik Holmer.
KUs granskning av Tidölönerna fortsätter med en utfrågning av statsminister Ulf Kristersson 26 april.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
