Forskning kan få hemligstämpel
Regeringen vill införa sekretess på forskningssamarbeten mellan högskolan och näringslivet. Ökad sekretess är ett dilemma för högskolan, anser Ingegerd Palmér, rektor för Mälardalens högskola.
Redan i dag gäller sekretess för forskning som högskolor och universitet genomför på uppdrag av intressenter utanför högskolan.
Det regeringen nu föreslår är att även andra typer av forskningssamarbeten ska hemligstämplas. Det kan till exempel gälla samverkan där högskolan utför en del av forskningen och ett privat företag en annan del. Syftet är att öka kommersialiseringen av högskolans forskningsresultat.
Otillåtna avtal om sekretess
Det förekommer att ett lärosäte skriver in sekretess i samarbetsavtal, trots att det ännu inte är tillåtet. Anledningen är, enligt propositionen, att företagen annars inte är intresserade av att gå in med finansiering.
Och i forskningssamverkan som delfinansieras av EU krävs långtgående löften om sekretess. Om forskningsmaterial lämnas ut i enlighet med offentlighetsprincipen kan högskolan stämmas för kontraktsbrott.
Enligt förslaget ska sekretessen gälla i högst tio år och omfatta uppfinningar, forskningsresultat och uppgifter om affärs- och driftförhållanden. Men meddelarfriheten ska gälla, vilket den inte gör vid uppdragsforskning.
Vill ha tydliga regler
På Mälardalens högskola betalas forskningen till två tredjedelar av utomstående finansiärer, i huvudsak inom näringslivet
eller organisationer.
Ingegerd Palmér, Högskolans rektor, tycker att det är problematiskt att få förståelse för det som är högskolans huvuduppgift: att bidra till samhällets kunskapsutveckling.
–Öppenheten är själva kärnan. Vi hoppas ändå att näringslivet förstår värdet av öppen forskning, både som kvalitetsfaktor och för att få fram goda forskare. Och min erfarenhet är att stora företag med forskningserfarenhet gör det.
Hon anser att det är positivt att reglerna blir tydliga, så att inte forskare och finansiärer går in i ett projekt med olika synsätt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.