
Forskare rasar mot datasystem
När Vetenskapsrådets ansökningsportal Prisma öppnade i januari blev det på många sätt ett haveri. Frustrerade forskare kallade 40-miljonerssatsningen för ett skitsystem, pratade om forskarfientlig galenskap och undermålig datastruktur.
Flera gånger om året gör Vetenskapsrådet och forskningsråden Formas och Forte stora utlysningar, då landets forskare kan ansöka om forskningsbidrag. Vid Vetenskapsrådets stora utlysning förra året deltog mellan 5 000 och 6 000 forskare.
Men när forskningsrådens gemensamma ansökningsportal Prisma skulle sjösättas i januari uppstod mängder av problem. En av dem som drabbades var Johan Edman, docent i historia och ställföreträdande föreståndare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet.
– Det var uselt designat på alla sätt. Jag kan inget om webbprogrammering, men de som har gjort det här jobbet kan det uppenbarligen inte heller, säger han.
Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet, bekräftar att det har varit flera problem:
– Mjukvaran som behövs för att ladda upp vetenskapliga publikationer har inte varit tillräckligt stabil. Det har också varit lite otydliga instruktioner till forskarna och prestandaproblem under några dagar. Det var en väldigt olycklig tajming på de problemen.
Under de dagarna upplevde många forskare att systemet kraschade mitt under deras arbete med ansökan.
– Och allting gick väldigt långsamt under den perioden, säger Sven Stafström.
Enligt Johan Edman är systemet inte alls användarvänligt. Han ger flera exempel, som att det i Prisma finns långa rullgardinsmenyer som inte är sorterade i bokstavsordning.
– Det var fel i varje led! Som forskare lägger man ned kanske tre till fyra veckor på en ansökan där beviljandegraden för forskningsstöd ofta ligger på under tio procent. Om man då kör fullständigt fast i tekniska problem är det inte bra.
Andra forskare gav uttryck för sin frustration på Twitter: »Det som kunde ha tagit några minuter tog en hel dag« och »Den stora vetenskapliga frågan senaste veckan har varit ›hur många tecken kan jag skriva?‹ alternativt ›varför sparas inte detta?‹«.
Enligt Sven Stafström har man arbetat fram Prisma under fyra års tid och portalen har hittills kostat drygt 40 miljoner kronor.
– Det är mycket pengar, men sett till hur mycket som betalas ut från forskningsråden är det en relativt liten summa pengar.
Han säger att han fortfarande tror att portalen i förlängningen kommer att underlätta ansökningsprocessen – när meriterna väl är inne i systemet sparas de för framtida utlysningar.
Om 5 000 forskare lägger ned en extra dag på ansökningar så är det sammanlagt många år av forskartid som går förlorad. Hur ser du på det?
– Vi har tagit till oss av kritiken och det är beklagligt att systemet inte har varit idealt utformat. Många av problemen som vi har upplevt handlar om att vi är i ett initialskede.
I Vetenskapsrådets kommande utlysning kommer man att kunna skicka in stora delar av sin ansökan via pdf, i stället för att använda sig av Prismas färdiga formulär.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.