Följder av digitalt utanförskap ska granskas
Riksrevisionen inleder en granskning av vilka följder digitaliseringen får för de människor som inte kan eller vill använda digitala kanaler för sina kontakter med myndigheterna.
Enligt regeringen ska digitala kanaler vara förstahandsvalet i den offentliga förvaltningens kontakter med privatpersoner och företag. Men det passar inte alla, konstaterar Riksrevisionen, som nu ska granska hur myndigheterna säkerställer en effektiv och likvärdig service till personer och företag som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med dem.
”Digitaliseringen har många fördelar men innebär också risker, till exempel att människor som inte använder myndigheters digitala tjänster får sämre service. Vi undersöker nu om myndigheterna arbetar på ett bra sätt för att alla ska få en god service”, kommenterar riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Ett syfte med digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är att den ska leda till en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Det innebär att den offentliga förvaltningen, när det är lämpligt, ska välja digitala lösningar vid utformningen av sin verksamhet, konstaterar Riksrevisionen.
Men när myndigheterna satsar på digitalisering av sina tjänster uppstår en risk för bristande likvärdighet, eftersom inte alla medborgare kan, eller vill, ta del av samhällstjänster via digitala kanaler. En tidigare studie har enligt Riksrevisionen visat på att exempelvis arbetssökande som inte använder Arbetsförmedlingens digitala tjänster i vissa fall får sämre stöd.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.