Fokus på forskningskvalitet
En större andel av de statliga forskningsanslagen ska fördelas utifrån kvalitetskriterier. Inom några år ska ett nytt system för att bedöma kvalitet införas, enligt regeringens forskningsproposition.
Alla landets lärosäten får mer pengar till forskning nästa år, konstaterade utbildningsminister Jan Björklund, FP, när han på en presskonferens i dag presenterade regeringens förslag till forskningspolitik de kommande fyra åren.
Resurserna redovisades redan i budgetpropositionen: mer pengar direkt till lärosätena, forskningsprogram för yngre forskare och internationella toppforskare, riktade satsningar på bland annat medicinsk forskning och investeringar i två europeiska forskningsanläggningar i Lund. Totalt ökar nivån med fyra miljarder kronor till 2016.
I dag omfördelas tio procent av lärosätenas basanslag för forskning utifrån kvalitet. Kvalitetsmåtten är dels antal citeringar och publiceringar i vetenskapliga tidskrifter, dels andelen extern forskningsfinansiering.
Nu vill regeringen fördela om en större andel, 20 procent. Preliminära siffror visar att Linnéuniversitetet och Umeå universitet fråntas tio miljoner kronor 2014 som en följd av det, medan Karolinska Institutet får ett kvalitetstillskott på 40 miljoner kronor och Lunds universitet får 17 miljoner kronor.
Samtidigt aviserar regeringen att man vill införa ett nytt kvalitetssystem som bygger på kollegiala granskningar, peer reviews. Frågan har utretts av förre universitetskanslern Anders Flodström, som avrådde. Flertalet remissinstanser höll med honom och ansåg att ett system med kollegiala bedömningar skulle bli för dyrt.
Men regeringen väljer ändå att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att utveckla en sådan modell, som ska ta hänsyn till såväl vetenskapliga bedömningar som bedömningar av forskningens samhällsnytta. Jan Björklund bedömer att det nya systemet kan vara igång 2016.
Ett annat förslag är att doktorander som inte har doktorandanställning ska få bättre villkor. De som har utbildningsbidrag ska från 2014 erbjudas anställning under de sista tre åren av forskarstudierna, ett år tidigare än i dag. Den långsiktiga ambitionen är att helt avskaffa utbildningsbidraget, slår regeringen fast. Den grupp som finansierar studierna med stipendier, nästan var tionde doktorand, ska få en försäkring som täcker upp om forskaren blir sjuk eller föräldraledig.
Regeringen föreslår också att statliga myndigheter som bedriver eller finansierar forskning ska kvalitetssäkra verksamheten genom ett nätverk för forskning och utveckling vid Vetenskapsrådet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.