Flyttade för att komma bort från stressen
Många arbetsförmedlare anser att de saknar tillräckligt med tid och resurser för att klara uppdraget, visar en rapport från ST. Arbetsförmedlaren Tomas Jonsson tvingades flytta för att minska stressen.
Vattnet från Norrtäljeån porlar nedanför kontorsfönstret på Arbetsförmedlingen. Tomas Jonsson ser nöjd ut.
– Jag bytte trafikbruset i Botkyrka mot det här. Det ångrar jag aldrig. Man kan säga att det blev min räddning.
Efter 18 år som arbetsförmedlare blev Tomas Jonssons situation ohållbar. Allt mer skulle göras på allt kortare tid: kraven på dokumentation ökade, och samtidigt fick varje arbetsförmedlare ansvar för allt fler arbetssökande. Stressen stegrades, Tomas Jonssons blodtryck sköt i höjden.
– Jag blev kort i tonen mot kollegerna. Till slut sa min läkare stopp, jag höll på att bli allvarligt sjuk av stressen.
i en undersökning som ST gjort bland sina medlemmar på Arbetsförmedlingen svarar 57 procent att de inte har tillräckligt med tid och resurser för att klara uppdraget. Nästan hälften anser inte att de regler och politiska beslut som styr verksamheten är anpassade till de arbetssökandes behov. Den växande administrativa bördan ses som ett stort hinder i arbetet.
– Särskilt när det handlar om jobb- och utvecklingsgarantin, säger Tomas Jonsson. Där är det mer än lovligt galet! Jag producerar papper som ingen är intresserad av.
Nästan 70 procent av arbetsförmedlarna i undersökningen anser att insatserna i jobb- och utvecklingsgarantin är helt eller delvis otillräckliga. Mindre än en procent tycker att garantiprogrammen ger ett tillräckligt stöd.
– De arbetssökande behöver en närvarande handläggare, inte någon som drunknar i interndokumentation! menar Tomas Jonsson.
Arbetsförmedlarna i undersökningen skulle också vilja lägga mindre resurser på att kontrollera att de arbetssökande aktivt söker jobb.
– Jag ser min roll som i första hand motiverande, inte kontrollerande. Men när tiden minskar, blir det till slut bara kontrollen kvar: »om vi inte hinner ses får du åtminstone skicka e-post och meddela vilka jobb du har sökt«.
Tomas Jonsson flyttade till ett lugnare område för att klara av arbetet. Samtidigt lämnade han sina fackliga uppdrag.
– Det gjorde jag med sorg. Det är också ett allvarligt problem. Arbetet är så pressande att man inte orkar engagera sig fackligt fast man verkligen vill.
Efter jobbet åker han numera hem, sätter sig på altanen »och lyssnar på tystnaden och fågelkvittret«. Det har hjälpt honom att må bättre. Ändå tycker han egentligen inte att lösningen är bra.
– För den är helt egoistisk. Jag har räddat mig själv, men inte förbättrat situationen på Arbetsförmedlingen.

Så svarade arbetsförmedlarna
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.