Fler tingsrätter kan slås ihop
Fler tingsrätter bör slås ihop, anser regeringens utredare. Och tingsrätterna ska inte spridas ut på flera orter.
De sammanslagningar av tingsrätter som skett 1999–2001 har i stort varit av godo, hävdar Anders Eriksson, generaldirektör för Kammarkollegiet, i en utvärdering av reformen. De har skapat förutsättningar att utveckla både arbetsformer och kompetens, och tingsrätterna har blivit bättre geografiskt samordnade med polis och åklagare. Och tillgängligheten för allmänheten har inte blivit särskilt mycket sämre, anser Eriksson.
Under åren 1999–2001 slogs 30 tingsrätter ihop; av dem återstår nu tolv. Anders Eriksson förordar att processen fortsätter för att göra domstolarna mindre sårbara. Det finns för närvarande förslag att lägga ihop tingsrätterna i Gävle och Sandviken, Örebro med Lindesberg samt tingsrätterna i Värmland: Karlstad, Arvika, Sunne och Kristinehamn.
Men om dessa och andra förändringar genomförs bör man inte ha flera kansliorter i en tingsrätt. Sådana lösningar har använts på några håll vid de sammanslagningar som gjorts hittills.
Det skapar enligt Anders Eriksson problem med arbetsledning, arbetsfördelning och samordning. Om avstånden blir för stora mellan tingsrätterna bör man i stället ha tillfälliga så kallade tingsställen, dit domare och nämndemän kan resa för en lokal rättegång.
Utredningen påtalar också att de möjligheter som sammanslagningarna skapat inte tagits till vara fullt ut. Det gäller exempelvis förändringar i beredningsorganisationen och kompetensutveckling för personalen.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.