Fler nyanlända i arbete efter två år

INTEGRATION2018-05-29

Mer än var tredje nyanländ är i arbete eller studier efter två år i Arbetsförmedlingens etableringsprogram. I flera kommuner är det mer än varannan. Men resultaten varierar stort, enligt nya siffror från Sverige kommuner och landsting, SKL.

Av drygt 26 000 personer som avslutade etableringsprogrammet 2017 gick 36 procent till jobb eller studier. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med året innan, visar SKLs statistik.

”Tidigare var mediantiden sju år för att hälften av de nyanlända skulle komma i jobb . Nu ser vi att det går betydligt snabbare och i vissa kommuner och regioner är hälften i jobb redan efter två år”, kommenterar avdelningschefen Per-Arne Andersson i ett pressmeddelande.

De lokala och regionala skillnaderna är stora. På länsnivå varierar resultaten mellan 28 och 47 procent, och på kommunnivå är spannet mellan 5 och 90 procent. Det är också stora skillnader mellan kvinnor och män.

”De lokala förutsättningarna ser väldigt olika ut och i många kommuner finns inte Arbetsförmedlingen på plats lokalt. Ju tidigare kommunen kan komma in i arbetet, desto bättre”, konstaterar Per-Arne Andersson.

Fakta etableringen

  • Drygt 26 000 avslutade etableringsprogrammet 2017, vilket är det högsta antalet sedan etableringsreformen 2010.
  • Resultaten som mäts i andelen som går över till arbete eller studier har ökat från 33 till 36 procent från föregående år. En förklaring till ökningen är möjligheten att använda extratjänster för nyanlända.
  • Siffrorna visar på stora skillnader mellan kvinnor och män – 38 procent av männen var i arbete, mot 18 procent av kvinnorna.
  • Den kommun som har högst resultat, 90 procent av de nyanlända i jobb eller studier efter två år i etableringsprogrammet, är Rättvik.
  • På länsnivå toppar Jämtland statistiken, med 47 procent i arbete eller studier efter 2 år.
  • Precis som föregående år är det betydligt vanligare att komma i arbete än studier. 31 procent är i arbete medan studier ligger kvar på 5 procent. Samma mönster återspeglas även på lokal nivå.

Källa: SKL

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA