Fel spara in på vård åt unga
Något måste göras åt att kommunerna sparar in på vården åt unga genom sena ingripanden. Kostnaderna vältras då över på staten. ST inom Sis föreslår att en utredning ser över frågan och Sis framtida uppdrag,
Den slutna ungdomsvården ökade med 23 procent mellan 2003 och 2004. Enligt Tobias Bjerman, studieorganisatör för ST inom Sis, beror det på att många kommuner ingriper så sent i de ungas liv att ärendena går vidare till domstol. Denna dömer de unga till sluten vård, en vård som finansieras med statliga pengar.
Samtidigt ökar behovet av öppen ungdomsvård. Till denna döms de unga enligt socialtjänstlagen och även här sparar kommunerna in pengar, säger Tobias Bjerman. Kommunerna försöker hitta billigare alternativ än institutionsvård – i egen regi eller hos privata aktörer. Detta är möjligt genom att dessa kan ha smalare verksamhet än Sis.
– Sis måste täcka in samtliga typer av klienter. Vi måste ha en större beredskap och bredd på verksamheten än kommunala och privata aktörer, förklarar Tobias Bjerman. Sis måste ha fler special- och kringfunktioner som till exempel egen skola, egna yrkeslärare och praktikplatser.
Idag får Sis inte full kostnadstäckning för sluten eller öppen ungdomsvård, framhåller han, samtidigt som kraven på specialisering ökar. En av orsakerna till det senare är att psykiatriska diagnoser blir allt vanligare bland klienterna.
Personalen ser hela tiden hur individerna drabbas av bristen på pengar. Sis måste få mer i anslag. Än viktigare är att något görs åt kommunernas sparnit som går ut över vården till unga.
ST inom Sis föreslår därför att en utredning ser över frågan och även Sis framtida uppdrag, som kanske enbart bör gälla sluten ungdomsvård.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.