Färre svenskar väljer forskarbanan

FORSKNING2019-03-15

Andelen svenskar som påbörjar en forskarutbildning har halverats de senaste tio åren, konstaterar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i en analys. Det kan inte helt förklaras av att man börjar sina doktorandstudier senare eller små årskullar, skriver myndigheten.

Under den senaste tioårsperioden har andelen av den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning halverats och är nu tillbaka på samma nivå som för 30 år sedan. Det visar en statistisk analys från UKÄ.

UKÄ har studerat hur många av dem som föddes under åren 1956-1987 som inledde en forskarutbildning senast vid 30 års ålder. Bland dem som föddes 1956 var andelen 0,9 procent. Därefter ökade andelen successivt för att vara som högst bland dem som föddes mellan 1975 och 1978. Andelen som inledde en forskarutbildning låg då på 1,6 procent av samtliga. Men för dem som föddes 1979 eller senare har andelen gradvis minskat. Bland dem som föddes 1987 och alltså är drygt 30 i dag är andelen bara 0,8 procent

En möjlig förklaring till att andelen har minskat kan vara att de som föddes 1979 eller senare i större utsträckning än tidigare årskullar väljer att påbörja sin forskarutbildning efter 30 års ålder, skriver UKÄ i ett pressmeddelande.

”Vi såg en tillstymmelse till en sådan trend. Framför allt var det vanligare för kvinnor än män att börja efter 30 år. Men förändringen var så pass liten att den aspekten inte kan förklara den stora minskningen av andelen i befolkningen för årskullarna födda 1979 och senare. Inte heller förändringar i årskullarnas storlek kan förklara minskningen”, säger Ingrid Pettersson, utredare på UKÄ, i pressmeddelandet.

Det totala antalet doktorander var i början av den undersökta perioden cirka 2 000 per år. I slutet av perioden var de fler än 3 000 per år. Den stora minskningen av nya svenska doktorander har kompenserats genom att universiteten och högskolorna rekryterat fler utländska doktorander.

”Vi kan konstatera att om andelen av den svenska befolkningen som påbörjar forskarstudier ska öka igen, samtidigt som forskarutbildningen attraherar och rekryterar många utländska doktorander, behöver volymen på forskarutbildningen öka”, kommenterar Ingrid Pettersson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA