»Just nu kämpar jag med att lägga det bakom mig. Men jag är nöjd och överens med ST«, säger Gunnar Gerestav.
Bild: Casper Hedberg
»Just nu kämpar jag med att lägga det bakom mig. Men jag är nöjd och överens med ST«, säger Gunnar Gerestav.

Får skadestånd efter fackets miss

REGERINGSKANSLIET2015-05-27

När Regeringskansliet sade upp Gunnar Gerestav förklarade sig ST oenigt med arbetsgivaren. Men det fick han inte veta, vilket ledde till att det blev för sent för en tvisteförhandling. Nu får Gunnar Gerestav skadestånd av förbundet.

När Regeringskansliets förvaltningsavdelning fick ett sparbeting 2010 blev ett trettiotal anställda uppsagda.

En av dem var ST-medlemmen Gunnar Gerestav, trots att han var en av de vaktmästare som hade jobbat längst.

– Det var fruktansvärt tungt, jag hade dessutom varit sjukskriven för diskbråck, säger han.

En genomgång som gjordes av SVTs Uppdrag Granskning visade att hans situation inte var unik. Flera av de uppsagda hade varit sjukskrivna före uppsägningen.

Hård kritik riktades mot de många turordningskretsarna. Ibland bestod de av en enda person, som sedan kunde sägas upp.

ST-avdelningen protesterade visserligen mot kretsindelningen genom att förklara sig oenigt i förhandlingsprotokollet, men fick ändå kritik av medlemmarna.

Så långt hade facket inte kunnat göra så mycket annorlunda, förklarar STs förbundsjurist Anders Hult.

– Efter att ha genomfört mbl-förhandlingar är det arbetsgivaren som bestämmer över kretsindelningen. Det facket kan göra är att tvista om uppsägningen och gå till Arbetsdomstolen.

Men Gunnar Gerestav fick aldrig veta att ST ifrågasatt hans uppsägning. Han kallades visserligen till ett möte med ST, men enligt honom gick det inte att utläsa av kallelsen att det var viktigt.

– Jag trodde ju att det redan var kört, så jag såg ingen anledning till att gå på mötet.

Facket har fyra månader på sig att begära tvisteförhandling. När Gunnar Gerestav väl kontaktade ST hade den tiden passerat.

Förbundet medger därför att Gunnar Gerestav är berättigad till skadestånd.

– ST skulle ha tagit kontakt med honom direkt efter uppsägningen. De förtroendevalda gjorde så gott de kunde, men för att vara självkritisk borde förbundet centralt ha stöttat dem mer, säger Anders Hult.

I fortsättningen ska ST kontakta enskilda medlemmar om förbundet inte står bakom en uppsägning, förklarar han.

Gunnar Gerestav tycker att han fått bra hjälp av ST, även om den kom sent. För tillfället är han arbetslös.

– Just nu kämpar jag med att lägga det bakom mig. Jag orkar inte vara arg längre. Men jag är nöjd och helt överens med ST.

Gunnar Gerestav får 75 000 kronor som motsvarar allmänt skadestånd, ersättning för förlorad arbetsinkomst och ränta från ST, totalt 182 849 kronor. Pengarna betalas ut från STs försäkringsbolag Trygg-Hansa.

– Det motsvarar vad han skulle ha fått om ST hade företrätt honom i en tvist mot arbetsgivaren och vunnit i domstol, konstaterar Anders Hult.

Turordningen avgör vid uppsägning

  • Enligt lagen om anställningsskydd, las, är principen att den som är anställd först och har tillräckliga kvalifikationer får gå sist vid arbetsbrist. Turordningskretsarna delas in utifrån driftsenheter och avtalsområden.
  • Inom staten ersätts las delvis av det statliga turordningsavtalet. Kretsarna bildas utifrån vad som är »i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter«. Det ger arbetsgivarna större möjlighet att göra detaljerade kretsindelningar och därmed välja vilka som ska sägas upp.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

ST
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA