Facket efterlyser arbetsgivaransvar
Två kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
En natt i januari 2018 togs en man till arresten i Karlstad av en polispatrull, enligt lagen om omhändertagande av berusade personer, LOB. När mannen skulle släppas på morgonen var han död.
I slutet av oktober dömdes två kriminalvårdare som tjänstgjorde under natten för tjänstefel. Enligt Värmlands tingsrätt hade de missat att utföra delar av den rutinmässiga tillsyn som ska ske var femtonde minut när det gäller omhändertagna enligt LOB.
Ofle Mohamed, klubbordförande för ST inom Kriminalvården, avser att påbörja en dialog med arbetsgivaren om hur den här typen av händelser kan undvikas i framtiden, säger han till Publikt. Han vill inte gå in mer i detalj på det.
– Säkerheten är arbetsgivarens ansvar, någon annan måste ha koll på den och inte de som jobbar på golvet, säger Ofle Mohamed.
Arbetet i arresten i Karlstad sker i polisens lokaler, men utförs av Kriminalvården. Båda de nu dömda kriminalvårdrana var visstidsanställda, och i rätten uppgav bägge att de inte fått utbildning i hur tillsynen ska ske.
Brottsutredningen kom också fram till att ingen av dem kunde lastas ”för den bristande kvaliteten på tillsynen”. På arbetsplatsen fanns, enligt domen, inga särskilda rutiner eller arbetsbeskrivningar för hur tillsynen skulle utföras.
Under rättsprocessen hade ST sparsam kommunikation med de åtalade, eftersom ingen av dem är medlem. Båda har avböjt den hjälp som ST lokalt har erbjudit, enligt Ofle Mohamed.
Att de nu dömts får konsekvenser för personalen, menar han.
– Absolut, folk är ju livrädda så här direkt efteråt, för nu vet de att de kan bli dömda för sådant som går fel på jobbet. Men egentligen ska de ju känna att huvudansvaret ligger hos cheferna. Det är de som ska stå för säkerhetstänkandet, säger han.
Den ena som dömdes var 23 år och hade jobbat sporadiskt på häktet i Karlstad under ett par år, enligt domen. Den andra hade jobbat heltid i arresten under mindre än ett år och hade dessförinnan varit timvikarie på häktet.
Enligt domen har de beskrivit hur de fick lära sig jobbet av andra anställda, och att de inte fått någon särskild utbildning kring arbetet i arresten. En av dem uppger att ingen synlig arbetsbeskrivning funnits, skriver tingsrätten.
Andra anställda har vittnat om att det saknas utbildning och att det ligger ”ett stort ansvar” på övriga att lära vikarier jobbet, enligt domen.
Arbetsgivaren uppger att alla anställda får en generell utbildning i akutsjukvård samt en tre veckor lång introduktionsutbildning. För arrestpersonalen i Karlstad finns det dock ingen särskild utbildning, bekräftar Roger Andersson, häkteschef på Kriminalvården i Karlstad.
– Men när det gäller tillsynen har vi tydliga instruktioner och det är i våra arbetsinstruktioner dokumenterat hur den ska göras, säger han till Publikt.
Att personalen nu kan känna sig osäkra på hur de ska agera efter domen är en naturlig reaktion, menar han.
– Det är också därför som vi kontinuerligt arbetar med våra rutiner för att personalen ska vara rustad. Men det finns också ett mycket stort egenansvar hos arbetstagarna att hålla sig uppdaterade, säger Roger Andersson.
För vikarier är arbetsgivarens ansvar större, enligt Roger Andersson.
– Om någon är vikarie eller om ordinarie personal har varit tjänstledig under en längre period har vi ett större ansvar för att uppdatera de personerna. Vi har även ett ansvar att förmedla ut om vi ändrar på någonting i de rutiner som gäller. Samtidigt har man som arbetstagare även här ett ansvar att hålla sig uppdaterad, säger Roger Andersson.
Personal vittnar om att de saknar utbildning och arbetsbeskrivning. Hur lyckas ni med att förmedla rutinerna?
– Det kan givetvis alltid göras förbättringar, men på det stora hela lyckas vi bra tycker jag.
Efter domen har Kriminalvården i Karlstad gjort förändringar så att de listor som används för att anteckna varje tillsynstillfälle inte längre har förtryckta klockslag. Personalen ska nu skriva in exakt vid vilken tidpunkt de tittade till den intagne, förklarar Roger Andersson.
– När det gäller snarkning, som i samband med berusning bedöms kunna vara ett allvarligt tillstånd, har vi förändrat våra rutiner så att personalen ska se till att personen vänder på sig så att snarkningarna upphör, säger han.
Tingsrätten skriver i domen att man tar hänsyn till att de dömda personerna var vikarier, och att utbildningen varit bristfällig. Brotten anses dock inte som ringa, eftersom de båda erkänt att de har signerat tillsyn i efterhand vid några tillfällen.
”Det vittnar enligt tingsrättens mening om en viss nonchalans inför vikten av att uppgiften utförs på ett korrekt sätt”, skriver man i domen.
Per Sunneborn, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, säger till Publikt att han beklagar det som har hänt men att han inte vill kommentera det enskilda fallet med hänvisning till att domen fortfarande kan överklagas.
Häkteschefen Roger Andersson vill inte heller kommentera den aktuella domen, där de båda före detta visstidsanställda döms till dagsböter för tjänstefel.
– Det har jag inga synpunkter på, utan den bedömningen får tingsrätten göra, säger han.
De dömdas respektive försvarare har till 20 november på sig att överklaga domen. Publikt har sökt advokaterna.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
