Få med utländsk bakgrund i statens ledningsgrupper

Detaljer för de 30 största myndigheternas ledningsgrupper finns i slutet av artikeln.

Regeringens mål är att det ska bli fler anställda med utländsk bakgrund på alla nivåer i statsförvaltningen. Redan 1999 togs ett beslut om att myndigheterna skulle ta fram handlingsplaner för att främja etnisk mångfald bland personalen.

Arbetsgivarverket har ansvar för att följa upp hur det går, och myndighetens statistik visar att över 21 procent av de statsanställda 2019 hade utländsk bakgrund. Statistiken utgår från Statistiska centralbyråns, SCBs, definition, som omfattar personer som är födda utomlands och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

På högre chefsnivå ser det annorlunda ut, visar siffror som Publikt har tagit fram via Skatteverket. På de 30 största myndigheterna har knappt 5 procent av dem som sitter i ledningsgrupp utländsk bakgrund.

SCBs definition av utländsk bakgrund stämmer in på sammanlagt 16 av 329 ledamöter i dessa ledningsgrupper. Av dem är fyra personer födda i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. Tolv är födda utomlands, varav sex har föräldrar som är födda i Sverige.

En orsak till att andelen personer med utländsk bakgrund är lägre bland myndigheternas högsta chefer är eftersläpning, tror Åsa Krook, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsgivarverket.

– Eftersom det oftast tar ett antal år att nå en sådan position, kommer skillnaderna mellan de här båda andelarna sannolikt att jämnas ut med tiden, säger hon.

Åsa Krook poängterar att 28 procent av de nyanställda inom staten 2019 hade utländsk bakgrund, vilket ungefär är i nivå med motsvarande andel bland Sveriges befolkning.

När Publikts granskning gjordes i september hade ingen i Migrationsverkets ledningsgrupp utländsk bakgrund. Generaldirektör Mikael Ribbenvik påpekar att det sedan dess har tillträtt en person, som enligt honom ryms inom SCBs definition.

Eftersom det inte finns något underlag för att avgöra hur många som har utländsk bakgrund och samtidigt har de kvalifikationer som krävs för ett högre chefsjobb är det svårt att bedöma om Migrationsverket når regeringens mål, säger han.

– Det är nog rätt naturligt att de här siffrorna inte avspeglar sig omedelbart i samhället. Men om de inte rör på sig med tiden och utjämnas, då är det problematiskt.

Medelåldern bland ledamöterna i de ledningsgrupper som Publikt granskat är 54 år, och ålder kan vara en faktor som spelar in i sammanhanget, tror Mikael Ribbenvik. Han konstaterar att många av de anställda som han träffar är unga människor, med olika typer av bakgrund.

– Det är skillnad att gå in i staten som handläggare, som man kanske gör direkt från universitetet. I ledningsgrupperna är oftast medelåldern högre, eftersom det tar längre tid att nå sådana positioner. Många där har jobbat väldigt många år i staten.

Mikael Ribbenvik lyfter fram att lagen om offentlig anställning styr samtliga rekryteringar inom Migrationsverket.

– Det är inte någon som får vare sig en fördel eller nackdel av att ha utländsk bakgrund, säger han.

Civilminister Lena Micko, S, som har ansvar för den statliga förvaltningen, tycker att ett mångfaldsmål för statsanställda är viktigt.

– Det spelar roll eftersom vår politik ska spegla hur samhället ser ut och vi har en mångfald i vårt land med människor med annan bakgrund, säger hon.

Även Lena Micko är inne på att eftersläpning kan vara en orsak till att andelen personer med utländsk bakgrund i statliga

myndigheters ledningsgrupper skiljer sig från den i sektorn i stort. Med tiden kommer dessa att närma sig varandra, tror hon.

– Sedan kan man naturligtvis tycka att det borde gå snabbare. Men man kan jämföra lite med hur kvinnor har kommit in på ledande befattning, och det har varit en lång process att åstadkomma det.

Lena Micko vill inte betygsätta myndigheterna genom att slå fast vad som skulle vara en acceptabel nivå när det gäller andelen med utländsk bakgrund i ledningsgrupperna.

– Det beror på förutsättningar och på verksamhet, och är omöjligt att svara på i absoluta tal och siffror, säger hon, men konstaterar samtidigt att det finns mer att göra.

STs avdelningsordförande inom Försäkringskassan, Siv Norlin, tycker att det är anmärkningsvärt – snarare än förvånande – att få ledamöter i myndigheternas ledningsgrupper har rötter utomlands.

– Ett underbetyg, helt klart. Främst är det ett problem för att det visar att personer med utländsk bakgrund inte ges samma förutsättningar att bli utvalda till den här typen av jobb, säger hon.

Myndigheterna går miste om positiva effekter samtidigt som det sänder en negativ signal, menar Siv Norlin.

– Att man har föräldrar som är födda i andra länder behöver inte betyda att man har olika eller särskilda erfarenheter med sig till mötesbordet. Men som det är nu får man knappt ens möjlighet att få in de erfarenheterna, säger hon.

Thord Jansson, STs avdelningsordförande inom Statens institutionsstyrelse, SiS, är inte överraskad över Publikts siffror. Han påpekar dock att SiS har svårt att rekrytera personal över huvud taget.

– Med det sagt är det beklagligt att det ser ut som det gör. SiS som myndighet i övrigt har en ganska stor andel anställda med utländsk bakgrund, säger han.

I början av 2000-talet var Anita Göransson, ekonomisk historiker och professor emeritus vid Göteborgs samt Linköpings universitet, projektledare inom Integrationspolitiska maktutredningen, som tillsattes av regeringen. Den skulle undersöka fördelningen av makt och inflytande mellan människor med utländsk bakgrund och människor utan sådan bakgrund.

Enligt Anita Göransson spelar faktorer som en persons ålder när denne kom till Sverige och var denne fått sin utbildning roll för möjligheterna att nå en hög position. Därför förvånas hon inte över det som Publikts granskning visar.

– Det är en fråga om vem som får göra karriär, och det är svårare om man har en utländsk bakgrund. Det gäller överallt och inte bara i staten, säger Anita Göransson.

Även Anita Göransson pekar på eftersläpning som en möjlig orsak till den lägre andelen med utländsk bakgrund bland höga chefer.

– Men det går inte att säga hur länge man kan hänvisa till en sådan eftersläpning. Det varierar, säger hon.

Hur myndigheter ska göra för att få in fler med utländsk bakgrund i sina ledningsgrupper kan hon inte svara på.

– Den viktigaste aspekten inom offentlig förvaltning är demokratiaspekten. Alla positioner, inklusive toppositioner, ska vara tillgängliga för alla med rätt meriter utan hänsyn till ovidkommande saker som var man är född eller vilket kön man har, säger Anita Göransson.

Civilminister Lena Micko lyfter fram att myndigheterna har ett eget ansvar, och att hon som statsråd inte kan bestämma hur ledningsgrupper ska organiseras så att andelen ledamöter med utländsk bakgrund ökar.

– Men det blir intressant att se hur det här utvecklas över tid och då ska man naturligtvis efterfråga resultat, det tycker jag är viktigt, säger Lena Micko.