Experter varnar för vänskapskorruption
Flera myndighetschefer har lämnat sina poster efter uppmärksammade skandaler. Men experternas bild är inte att korruptionen i staten har ökat. De största problemen ser de i gråzonen kring vänskapskorruption och jäv.
Brottsförebyggande rådet, Brå, har gjort två studier av korruption inom staten, 2005 och 2016. Utredaren Johanna Skinnari är försiktig med slutsatser, men vågar ändå påstå att de otillbörliga erbjudandena har minskat.
– Det beror sannolikt på ökad kunskap om regelverken och tydligare rutiner i myndigheterna, säger hon.
Att flera skandaler blivit kända de senaste åren tror hon beror på tillfälliga variationer.
– De grövre fallen av korruption har alltid varit få, därför är det svårt att göra jämförelser, säger Johanna Skinnari.
Hon är mer bekymrad över den mindre synliga formen av korruption, den som ligger på gränsen mellan vad som är olämpligt och olagligt. Det handlar i många fall om jäv eller vänskapskorruption i samband med upphandlingar, rekryteringar eller uppdrag.
– Vänskapskorruption lämnar inte så tydliga spår som exempelvis penningtransaktioner gör. Här finns troligen stora mörkertal.
Det handlar ofta om en kultur på arbetsplatsen, där var för sig till synes smärre avvikelser från reglerna långsamt eroderar försvaren mot korruption, menar hon.
– Det kan vara en tillåtande kultur som belönar oetiskt beteende, för att den som tummar på reglerna är mer effektiv. Eller en tystnadskultur där de som åsidosätter regler har en stark position i gruppen.
Felaktigt beteende behöver inte gå så långt som till polisanmälan och förlorat förtroende för myndigheten, men det kräver uppmärksamma chefer, säger Johanna Skinnari.
– Medvetna chefer kan hitta problemen och tala anställda till rätta innan det går till olagligheter. För den anställde gäller det att lägga korten på bordet innan det gått för långt. Men viktigast är att man kan prata om för yrket svåra situationer i sin arbetsgrupp och få råd, samt utbildning om värdegrund och tydliga riktlinjer.
Inte heller chefsåklagare Alf Johansson på Riksenheten mot korruption tror att korruptionen ökat på senare år:
– Nej, det tror jag inte. Visserligen har antalet anmälda ärenden ökat från 120 till omkring 150 om året, men det där varierar och går inte att dra statistiska slutsatser av. Det kan vara tillfälligheter, men också bero på hur man registrerar anmälningarna. Det kan även bero på en ökad intolerans mot korruption till följd av värdegrundsarbetet.
I mars i år gav regeringen Statskontoret ett övergripande ansvar för att förebygga korruption i myndigheterna.
Statskontoret har sedan tidigare i uppdrag att främja en god förvaltningskultur på myndigheterna genom att driva värdegrundsfrågor. Just nu har man dessutom fått i uppdrag att bistå Statens fastighetsverk efter att vinterns korruptionsskandaler glesat ut ledningen.
Uppdraget att förebygga korruption består av två delar, berättar utredaren Johan Mörck. Den ena handlar om att utforma riktlinjer för hur myndigheterna ska göra det lättare för anställda som vill slå larm om korruption eller andra oegentligheter.
– Den andra delen, som jag arbetar med, går ut på att initiera och samordna ett nätverk där myndigheter kan utbyta erfarenheter och öka sin kunskap om korruption för att stärka motståndskraften och bättre hantera de korruptionsrisker som finns.
Hittills är det minst 220 myndigheter som har anmält att de vill vara med i nätverket, säger Johan Mörck.
– Den första träffen med nätverket är i juni. I höst ska vi skapa ett särskilt nätverk för myndigheter där risken för korruption är extra hög. Det handlar om myndigheter som gör stora inköp eller jobbar nära byggbranschen.
Det finns flera organisationer som arbetar mot korruption. Ulla Andrén är ordförande för Transparency International Sverige, som ingår i ett globalt nätverk. Hon säger att det är svårt att bedöma korruptionens omfattning i Sverige.
– Alldeles för många korruptionsfall har kommit i dagen i offentlig sektor under senare år för att vi ska kunna känna oss trygga med att den statliga värdegrunden praktiseras. Alla har uppenbarligen inte kännedom om värdegrunden och sitt ansvar som statstjänsteman.
Sedan 1 april är advokaten Natali Phalén generalsekreterare för Institutet mot mutor, en ideell organisation som bland annat finansieras av Svenskt Näringsliv och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Hennes förklaring till varför korruptionen ser ut att ha ökat är att medvetenheten har blivit större:
– Det har lett till att medierna grävt mer och lyckats avslöja ett antal missförhållanden. Publiceringarna har skapat en bild av att företeelsen i sig har ökat, men inget talar för att korruptionen var mindre förr.
Natali Phalén pekar också på stora mörkertal.
– Vänskapskorruption eller jäv genom olämpligt deltagande i beslut kommer man bäst åt genom värdegrundsarbete. Det ska vara transparens, högt i tak och finnas någon att tala med som kan ge stöd. En grundprincip är att »tonen sätts från toppen«, cheferna måste sätta exemplen och arbeta sig genom mellanchefer till alla anställda. Annars kan det bildas egna små subkulturer som bryter mot reglerna.
Då räcker det inte att anta en policy, menar hon.
– En antikorruptionspolicy är bara ett papper. Det betyder inget om man inte har känslan för vad som är rätt och fel. Policyn ska finnas, men ska inte behöva läsas. Den ska fungera ändå. För det krävs strukturerat och kontinuerligt arbete mot korruption, säger Natali Phalén.
Korruption, muta och tjänstefel
Korruption är ett begrepp som brukar förklaras som missbruk av offentlig makt för privat vinning. Vänskapskorruption är att utnyttja sin ställning för att gynna bekanta.
Tagande av muta är brottsrubriceringen när någon i sin tjänsteutövning begär, godtar ett löfte om eller tar emot en otillbörlig förmån. Den som lämnar, utlovar eller erbjuder förmånen döms för givande av muta. De båda brotten kallas ofta mutbrott.
Tjänstefel är den brottsrubricering som kan vara aktuell om någon offentliganställd exempelvis gynnar läkt eller vänner vid en upphandling, en rekrytering eller i något annat sammanhang.
Uppmärksammade skandaler på myndigheter de senaste åren
- Riksrevisionen: Efter att Dagens Nyheter förra året publicerat flera granskande artiklar som ledde till misstankar om jäv och vänskapskorruption slutade alla tre riksrevisorerna. Händelserna har dock inte lett till några rättsliga efterräkningar.
- Statens fastighetsverk: Den tidigare generaldirektören och ytterligare två anställda vid Statens fastighetsverk utreds för brott sedan TV4 i januari uppmärksammat oegentligheter vid myndigheten.
- Försäkringskassan: Kommunikationschefen slutade 2014 sedan Expressen avslöjat att han befordrat sin flickvän.
- Kulturdepartementet: Sedan Expressen förra året avslöjat att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism skrivit oriktiga intyg åt sin livvakt lämnade hon sin post och har fått dagsböter.
- Kriminalvården: En fastighetschef åtalades 2013 för grovt mutbrott vid upphandling av byggprojekt och dömdes till fängelse i såväl tingsrätt som hovrätt.
- Sjöfartsverket: SVTs Uppdrag granskning uppmärksammade 2015 den upphandling av helikoptrar som myndigheten gjorde 2012. En förundersökning om mutbrott lades ned, men Riksrevisionen och Konkurrensverket riktade kritik mot myndighetens rutiner.
- Statens musikverk: Generaldirektören på Statens musikverk och ytterligare fyra chefer inom statliga kulturmyndigheter åtalades nyligen för mutbrott sedan det uppmärksammats att de låtit sig bjudas på middagar av branschorganisationer.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
