I dag är det medlemsländernas egna lagar som styr hanteringen av EU-dokument på hemmaplan – i Sverige tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.
Nu sätts den principen på prov.
Ett avtal från 4 maj i år innebär att alla medlemsländer ska respektera EUs klassificeringar: ytterst hemligt, hemligt, konfidentiellt och för tjänstebruk (restricted).
Avtalet är undertecknat men ännu inte ratificerat – godkänt – i medlemsländerna.
Klassificeringen för tjänstebruk ska gälla för uppgifter som, om de röjs, kan vara till »endast ringa men« för EUs eller medlemsstaters intressen.
»Skadar öppenheten«
En sådan grund för sekretess existerar inte i svensk lag.
– Det var ju precis det vi försökte motverka för tio år sedan. Klassificeringar får inte användas på ett lösligt och flummigt sätt. Det skadar öppenheten, men det försvagar också legitimiteten för de klassificeringar som verkligen behövs, säger STs vice ordförande Britta Lejon.
Som statsråd i justitiedepartementet var Britta Lejon våren 2001 med om att slutförhandla de regler för öppenhet i EUs institutioner som gäller i dag.
Hon är förvånad över uppgifterna om det nya avtalet:
– Man undrar i vilken omfattning regeringen fortsätter att försvara öppenheten. Ur ett ST-perspektiv blir man också orolig för de svenska myndigheternas självständighet.
»Acceptabelt« avtal
ST Press har utan framgång bett justitieminister Beatrice Ask kommentera avtalet.
Men i ett skriftligt svar från Justitiedepartementet kallas avtalet »acceptabelt ur offentlighetssynpunkt«. I svaret hänvisas till en paragraf som tillkommit på svenskt initiativ:
Där står att »ingenting skall påverka parternas nationella lagar och andra författningar« när det gäller tillgång till handlingar.
Men i en annan paragraf står att parterna ska vidta »alla lämpliga åtgärder« för att »säkerställa« den överenskomna säkerhetsnivån.
Enligt departementet ska svenska handläggare liksom hittills göra en självständig bedömning, där klassificeringar är en av flera omständigheter som ska beaktas.
Det är ännu oklart om regeringen ratificerar avtalet på egen hand eller går till riksdagen.
– Det krävs helt klart en öppen redovisning av vad detta kommer att innebära för svenska myndigheter och för öppenheten. I en sådan redovisning måste riksdagen bli involverad, säger Britta Lejon.