Europarådet kritiserar Sverige
Sverige kritiseras på nytt av Europarådet för hur de nationella minoritetsspråken hanteras. Både i förvaltningen och i utbildningen bör minoritetsspråken stärkas, enligt en expertrapport.
Sverige ratificerade år 2000 Europarådets minoritetskonventioner. Därmed erkändes fem nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Genom ratificeringen förband sig Sverige att folkrättsligt skydda de nationella minoriteterna och deras kultur och språk.
Enligt Europarådets expertkommitté finns mycket kvar att göra innan Sverige lever upp till konventionen. Kommittén konstaterar att svenska myndigheter inte ens gjort något för att kartlägga hur många som talar de olika minoritetsspråken, trots att det var en av de uppmaningar som riktades till Sverige efter den senaste granskningen för tre år sedan.
I rapporten konstateras en rad brister. Kommittén anser att Sverige bör bredda rätten att använda finska och samiska i kommunikation med myndigheter och säkerställa tillgången till utbildning i och på minoritetsspråken.
Rapporten betonar att det krävs långsiktiga strategier för att lösa bristen på lärare och bristen på högstadieutbildning på minoritetsspråken. I synnerhet är det enligt expertgruppen viktigt att modersmålsundervisningen förbättras. Sverige bör vidta särskilda åtgärder för att judiska, samiska, sverigefinska, tornedalska och romska barn skall kunna erbjudas tvåspråkiga utbildningar.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.