Europarådet kritiserar Sverige

MINORITETER2009-05-11

Sverige kritiseras på nytt av Europarådet för hur de nationella minoritetsspråken hanteras. Både i förvaltningen och i utbildningen bör minoritetsspråken stärkas, enligt en expertrapport.

Sverige ratificerade år 2000 Europarådets minoritetskonventioner. Därmed erkändes fem nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Genom ratificeringen förband sig Sverige att folkrättsligt skydda de nationella minoriteterna och deras kultur och språk.

Enligt Europarådets expertkommitté finns mycket kvar att göra innan Sverige lever upp till konventionen. Kommittén konstaterar att svenska myndigheter inte ens gjort något för att kartlägga hur många som talar de olika minoritetsspråken, trots att det var en av de uppmaningar som riktades till Sverige efter den senaste granskningen för tre år sedan.

I rapporten konstateras en rad brister. Kommittén anser att Sverige bör bredda rätten att använda finska och samiska i kommunikation med myndigheter och säkerställa tillgången till utbildning i och på minoritetsspråken.

Rapporten betonar att det krävs långsiktiga strategier för att lösa bristen på lärare och bristen på högstadieutbildning på minoritetsspråken. I synnerhet är det enligt expertgruppen viktigt att modersmålsundervisningen förbättras. Sverige bör vidta särskilda åtgärder för att judiska, samiska, sverigefinska, tornedalska och romska barn skall kunna erbjudas tvåspråkiga utbildningar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Mångfald
Inlagt av Lisa Abramowicz (ej verifierad) tis, 05/12/2009 - 12:35
Sveriges intresse att följa konventionen (signerad och ratificerad av Sverige) om de nationella minoriteterna är bedrövlig. Intresset är i bästa fall förstrött. Det gäller såväl språken som minoriteterna som sådana och deras framtid. Det som stör mig mest är den dubbelmoral som svenskt officiellt beteende präglas av. Varför över huvud taget bry sig om att ratificera när man inte har någon avsikt att avsätta resurser eller engagemang för att dessa fem minoriteter ska få en framtid i SVerige?
Inlagt av pirjohelena (ej verifierad) fre, 05/22/2009 - 14:37
Det är alltid lättare att lova stort än att hålla ens små löften...
Inlagt av Henrik R. (ej verifierad) tis, 08/18/2009 - 18:38
Europarådet uppmanar också regeringen att se över älvdalskans status – för tredje gången! Men jag tror att regeringens definition av termen "minoritetsspråk", som skiljer sig från EU:s, inte tillåter att älvdalskan blir ett minoritetsspråk. Här i Sverige tycks nämligen termen betyda "det språk som talas av en etnisk/kulturell minoritet" (den uppfattningen framförs ju också här), medan termen inom EU snarare betyder "ett språk som inte talas av majoriteten av landets befolkning". Den starka kopplingen mellan etnicitet/kultur och språk diskvalificerar älvdalingarna... föreställ er att älvdalska hade talats på en ö i Östersjön, av personer i säregna dräkter. Då hade saken säkerligen kommit i ett annat läge!

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA