Ekonomiskt med informationsutbyte
Staten kan spara stora belopp genom effektivare informationsutbyte. Det hävdar Riksrevisionen i en rapport om elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter.
Genom att öka det elektroniska informationsutbytet kan myndigheternas handläggning bli effektivare, servicen till medborgarna förbättras och risken för felaktiga utbetalningar minska. Det hävdar Riksrevisionen efter en granskning av Arbetsförmedlingen, Centrala Studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Migrationsverket och Skatteverket.
Mycket av informationsutbytet mellan myndigheter med ansvar för trygghetssystemen är fortfarande manuellt. Ofta är myndigheternas handläggare tvungna att kontakta varandra via telefon eller post, vilket är resurskrävande. I det elektroniska informationsutbytet finns problem med att uppgifter skickas sent och kan vara felaktiga, menar Riksrevisionen.
Riksrevisionen vill att regeringen agerar för att skapa bättre samordning och öka de ekonomiska drivkrafterna för myndigheterna. I rapporten påpekas också att myndigheterna inte har informerat regeringen om väsentliga problem med lagstiftning och behov av utökade resurser. Myndigheterna bör bli bättre på att identifiera de problem som finns med informationsutbytet.
Enligt Riksrevisionen skulle införande av elektroniskt informationsutbyte mellan kommuner och myndigheter innebära en årlig besparing i storleksordningen 150 miljoner kronor. Slopad närvaroförsäkran vid aktivitetsstöd skulle innebära minskade kostnader på närmare 300 miljoner kronor.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.