Dyr EU-anpassning för Jordbruksverket

EU2016-11-16

Jordbruksverket har hamnat i ett tufft ekonomiskt läge, sedan kostnaderna för att anpassa it-systemen till EU-stödet till lantbruket kostat mer än 300 miljoner kronor mer än beräknat.

Jordbruksverkets kostnader för att utveckla ett administrativt system för handläggning av EU-stöd under programperioden 2014–2020 beräknas kosta drygt 300 miljoner kronor mer än vad myndigheten först räknade med. Det framgår av en rapport från Statskontoret. Jordbruksverket har fått tillfälliga anslagsförstärkningar för att finansiera utvecklingskostnaderna, men behöver ändå ta en stor del av kostnaderna på sammanlagt över 600 miljoner kronor inom ordinarie anslag.

Det nya it-stödet har Jordbruksverket och länsstyrelserna nu börjat använda för att betala ut EU-bidrag till jordbruket. Men flera funktioner är ännu inte färdigställda. För länsstyrelserna är det därför mer komplicerat och resurskrävande än tidigare att handlägga stödet. I slutändan innebär förseningarna att en del lantbrukare får vänta längre än vanligt på sina stöd, skriver Statskontoret.

”Jordbruksverket analysarbete får man spara ner på, utveckling av intern effektivitet får man också skjuta framför sig, det är den typen av långsiktigt arbete som man får skjuta på för att få fram det här administrativa stödsystemet”, säger utredaren Johan Wockelberg Hedlund till Ekot.

Statskontorets analys visar på brister i myndighetens utvecklingsarbete. Enligt Statskontoret analyserade Jordbruksverket inte nytta och risker tillräckligt. Det fanns brister i styrningen av utvecklingsarbetet och myndigheten blev för konsultberoende. Dessutom har internrevisionen haft en passiv roll som inneburit att de inte granskat utvecklingsarbetet vid myndigheten.

Enligt Jordbruksverkets generaldirektör Leif Dennerberg kommer Statskontorets resultat inte som någon överraskning för myndigheten:

”Deras slutsatser och förslag ligger i linje med vad vi sett i analyser som vi själva genomfört och de åtgärder som vi nu genomför till följd av dem. Tillsammans med länsstyrelserna har vi haft ett starkt fokus på att så tidigt som möjligt få ut så mycket stöd som möjligt till lantbrukarna, och under 2016 har de största utbetalningarna kommit ut tidigare än någonsin”, skriver han i ett pressmeddelande.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Lars Hylander (ej verifierad) tors, 11/17/2016 - 16:42
Den tärande administrationssektorn ser återigen till att få sina extra kostnader betalda, trots att de själva orsakat de stora kostnaderna. De n närande produktionen får betala både den tärande administrationen samt sina ökade kostnader för att återigen lära sig en kortsiktig och dåligt genomtänkt IT-lösning.

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA