Diskriminering kan bli het valfråga
Politiska partier, fackföreningsrörelsen, EU. Alla vill nu profilera sig som motståndare till diskriminering. Är det för att diskrimineringen på arbetsplatserna och i samhället har ökat?
–Inte nödvändigtvis. Däremot har massmediernas ökade fokusering på diskriminering kanske bidragit till att så många nu agerar samtidigt. Att motarbeta diskriminering är dessutom ett angeläget politikområde, där det även på EU-nivå har varit hyfsat lätt att komma överens om direktiv, säger Ingemar Hamskär, chefsjurist på TCO. Själv deltar han i Diskrimineringskommitténs arbete som expert.
Fyra ombudsmän kan bli en
Eftersom kommitténs slutbetänkande läggs först i januari 2006 och därefter ska remissbehandlas, blir det ingen ny lag eller proposition före riksdagsvalet. En del av dessa frågor kommer definitivt ändå att bli valfrågor, till exempel frågan om ökad integration i arbetslivet, tror Ingemar Hamskär.
TCO har redan gjort klart att man är emot att alla samhällsområden slås ihop i en diskrimineringslag, och anser att det behövs en särskild reglering för arbetslivet och en för samhället i övrigt. Däremot kan TCO tänka sig att slå ihop de olika ombudsmannafunktionerna.
Även den nya diskrimineringsombudsmannen (DO) Katri Linna har sagt att hon är för en sammanslagning. Den nya myndigheten kunde till exempel döpas till ”Ombudsman för mänskliga rättigheter”. För en sammanslagning är också HO Lars Lööw. JämO, Claes Borgström, vill däremot ha kvar en särskild ombudsman för jämställdheten.
Facken slåss för AD
JämO vill också att alla rättsfall ska avgöras i allmän domstol, medan TCO och övriga fackliga representanter i Diskrimineringskommittén kämpar för att behålla Arbetsdomstolen som det forum där diskrimineringstvister som rör arbetslivet ska lösas. Ett skäl för den fackliga linjen är att handläggningstiden i AD är flera år kortare än i allmän domstol.
Bland invandrare, som vistats i Sverige kortare tid än fem år, har endast varannan jobb. Hälften av de högskoleutbildade invandrarna har svårt att få jobb som motsvarar utbildningen. Detta kan jämföras med svenskfödda, där åtta av tio arbetar, enligt Ams statistik.
En ny rapport från Integrationsverket visar att ungdomar med utländsk bakgrund har lägre inkomst, sämre betyg och svårare att få jobb än ungdomar med svensk bakgrund. Sämst är det för unga kvinnor med utländsk bakgrund.
På uppdrag av regeringen ska DO i samråd med Integrationsverket kartlägga diskrimineringen genom att låta personer med olika etniska bakgrunder söka samma jobb. Metoden kan eventuellt också användas som bevismaterial i diskrimineringsärenden på bland annat arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och i krogkön.
Om några veckor lämnar DO en rapport till regeringen, som ska ta ställning till om metoden kan användas eller om den strider mot regler mot brottsprovokation.
DO och fackförbunden har tillsammans diskuterat olika lösningar på diskrimineringsproblemet. Anonyma ansökningar, handlingsplaner, skärpt lagstiftning är bara några förslag. Det mest omdebatterade är kanske kvotering.
TCO har sagt nej till kvotering, även DO har sagt nej. DO är för en lindrigare form av positiv särbehandling, till exempel möjlighet att ge invandrare tillfälliga, avlönade praktikplatser där de kan visa vad de går för.
Ålder ska inte stoppa någon
En ny uppgift för den sittande Diskrimineringskommittén är att ta ställning till hur ett förbud mot åldersdiskriminering ska utformas och vilka undantag som kan göras.
Att förbudet ska införas har EU redan bestämt. Sverige, liksom övriga EU-länder, är tvingade att senast 2006 införliva det så kallade arbetslivsdirektivet i sin lagstiftning. I detta ingår ett uttryckligt förbud mot diskriminering på grund av ålder.
Utredningar klara i år
Flera mindre utredningar om diskriminering har påbörjats eller blivit klara under våren 2005, bland dem:
o Förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling i skolan. (Lagrådsremiss presenterad 12 maj 2005.)
o ”Bortom vi och dom”, om makt, integration och strukturell diskriminering« (Masoud Kamali, klar juni 2005)
o ”Det blågula glashuset”, åtgärder som ska motverka strukturell diskriminering i Sverige. (Paul Lappalainen, klar juni 2005)
o Förslag till Förstärkt skydd för föräldralediga och visstidsanställda. (Lagförslag under hösten 2005.)
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
