Digital myndighetspost kan påverka brevvolymer
En ny utredning vill se en lag om att den som har en digital brevlåda ska få sin myndighetspost dit – något som kan påverka volymerna för fysiska brev. ”Det finns en risk att de kommer sjunka ännu lite fortare nu”, säger Theresia Dissel, avdelningsordförande för ST inom Postnord.
Digitaliseringen av svensk postutdelning har gått snabbt. 2015 använde 310 000 privatpersoner och företag en digital brevlåda för att ta emot sin post. I år kommer drygt 6,4 miljoner mottagare att använda en sådan, enligt en prognos.
Den snabba utvecklingen är också orsaken till att regeringen för fyra år sedan tillsatte en utredning av finansieringsmodellen för postutdelningen. Utredningens uppdrag kom senare att utvidgas till att beröra fler frågor om digital post. Utredaren har exempelvis fått i uppdrag att överväga om det är möjligt att införa krav på att privatpersoner och företag ska ansluta sig till en digital brevlåda för att kunna ta emot myndighetspost.
Nu har utredaren Britt Bohlin lämnat sitt betänkande. Enligt henne bör det inte bli obligatoriskt att skaffa en digital brevlåda. Skälet är att anslutningsgraden redan är så pass hög och fortsätter att stiga snabbt.
Däremot föreslår Britt Bohlin en ny lag om att statliga myndigheter, kommuner och regioner ska skicka myndighetspost digitalt till dem som har en digital brevlåda. I nuläget finns det en stor spridning vad gäller hur digitala myndigheterna är i sin posthantering – exempelvis skickar i dag 69 av landets 215 myndigheter sin post digitalt. Enligt Britt Bohlin finns det stora vinster att göra om digitaliseringen ökar.
En aktör som kommer att beröras av utredningens förslag är Postnord. STs avdelningsordförande Theresia Dissel välkomnar att utredningen landat i att digitala brevlådor inte bör bli obligatoriska, och menar att det är svårt att bedöma hur mängden fysisk post skulle påverkas om lagförslaget blir verklighet. Enligt Theresia Dissel har volymen fysiska brev halverats på sex år.
– Men det finns en risk att den kommer sjunka ännu lite fortare nu efter det här. Hur fort vet vi däremot inte, säger hon.
Osäkerheten gör att eventuella konsekvenser för Postnords anställda också är svåra att förutse, fortsätter hon. Minskad posthantering skulle kunna leda till personalneddragningar. Men det handlar än så länge enbart om ett utredningsförslag – inga formella beslut är ännu fattade, betonar Theresia Dissel.
– Britt Bohlin säger också att en översyn av servicenivåer kan behövas, och det är något jag skulle vilja att Regeringskansliet utvecklade. Pratar vi om att det skulle bli tredagarsutdelning i stället för två, som det är i dag, skulle vi till exempel inte behöva flyga post. Det skulle betyda stora besparingar. Och från fackligt håll anser vi att ju mer vi kan spara på annat än personal desto bättre.
Ett annat stort frågetecken rör synen på Postnord som samhällsviktig infrastruktur, konstaterar Theresia Dissel.
– Där menar utredaren att det av säkerhets- och beredskapsskäl är viktigt att behålla infrastrukturen för den fysiska posten. Det kan jag absolut hålla med om, men Postnord är en självförsörjande verksamhet och kostnaderna blir högre i takt med sjunkande brevvolymer.
Trots det saknar Postnord statligt stöd, konstaterar hon.
– Så vad vill ägarna? Om vi ska behålla infrastrukturen – vem ska stå för kostnaderna? Det hoppas jag nu att man fortsätter bereda i Regeringskansliet, säger Theresia Dissel.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
