De kräver högre lön för riskfyllt jobb

LÖNER2006-01-31

De flesta har högskoleutbildning. Internutbildningen tar två år. Hot och våld är vanligt förekommande. Snittlönen är 20 678 kronor. Kronoinspektörerna på kronofogdemyndighetens lokalkontor i Linköping är djupt missnöjda med sina löner.

–Jag har ingen lust att stå och knacka på okända dörrar för 18800 kronor i månaden, säger Almina Imamovic, kronoinspektör i Linköping och ledamot i STs sektionsstyrelse.

Almina Imamovic är juristutbildad, har gått den tvååriga internutbildningen och arbetar på kronofogdemyndigheten sedan mars 2003. Två av kollegorna på internutbildningen fick jobb i Borås och Uddevalla. Där blev redan ingångslönen nästan 2000 kronor högre – 20700 kronor.

De flesta som arbetar med indrivning i Linköping har titeln kronoinspektör. De är ute på förrättningar hos skuldsatta människor, gäldenärer.

Möter aggressioner varje dag

De gör stora ingrepp i människors liv. På plats ska de fatta beslut om vad som är möjligt att konfiskera och omsätta i pengar. De ska också värdera de skuldsattas egendom, såsom bilar och fastigheter.

– Det är ett grannlaga arbete, konstaterar Rolf Axén, som började på myndigheten 1968. Man möter aggressioner varje dag.

Enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, i december 2005, utsätts anställda på landets kronofogdemyndigheter för hot och våld i betydligt större utsträckning än andra delar av kontroll- och rättskedjan. Var femte anställd som arbetar med indrivning hade upplevt allvarliga trakasserier, hot eller våldssituationer under en period på 18 månader. Motsvarande siffra för poliser var 12,2 procent och för åklagare 14,8 procent.

Får inte höja rösten

– Med en del kan man prata, men det tar kraft, säger kronoinspektören Annelie Almqvist. Vi måste hela tiden vara trevliga, och får inte höja rösten tillbaka.

Till skillnad från polisen, som man ofta samarbetar med, är personalen i exekutiv verksamhet varken beväpnad eller uniformerad. Och de har personligt ansvar för alla beslut.

– Om jag fattar ett felaktigt utmätningsbeslut kan jag bli skadeståndsskyldig, berättar Niklas Lagell.

Skadeståndet får han i så fall betala från sin kronoinspektörslön på 20 000 kronor. Trots att Niklas, liksom hans kollegor, trivs bra med arbetsuppgifterna och arbetskamraterna, tittar han efter andra jobb nu. Lönen är orimligt låg, anser han.

Vill ha minst 25 000 i månaden

Men vad är då en rättvis eller åtminstone acceptabel lön? Lägst 25000 kronor i månaden, verkar alla vara överens om. En del vill jämföra sig med poliser, andra med socialsekreterare. Poliser vars arbete klassats i samma svårighetsgrad som exekutiv personal i statistiksystemet Besta hade i juni 2005 en medianlön på omkring 27000 kronor.

Kronoinspektören Mats Wibeck är beteendevetare och har tidigare arbetat som socialsekreterare. Hans månadslön är 21 700 kronor.

–Om jag hade stannat kvar hade jag haft 24 000–25 000 i dag, säger han. Och arbetet som kronoinspektör är mer kvalificerat och minst lika utsatt.

Funderar på att byta fack

Mats Wibeck är inte ST-medlem, utan är med i Saco-förbundet Jusek. Han överväger dock att byta fack efter att ha diskuterat löner med Jusek.

– Enligt Jusek är enda sättet att höja lönen att byta jobb. Men jag vill inte titta på en lösning bara för mig, utan för hela kollektivet. Ska alla byta jobb?

Kronofogdemyndigheternas högste chef, Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, anser att det är viktigt att öka lönespridningen. I övrigt vill han inte kommentera lönerna.

– Jag för inte löneförhandlingar via tidningar.

Han säger sig dock vara villig att diskutera frågan med de missnöjda medarbetarna i Linköping.

Försöker lyfta frågan i ST

Ola Bergström, ordförande i STs avdelning inom kronofogdemyndigheterna, pratar gärna lön. Han anser att arbetets belöning är för låg i förhållande till dess svårighetsgrad, och i jämförelse med andra grupper i statsförvaltningen. Han pekar på vikten av meningsfulla personalutvecklingssamtal och lönesamtal, och en koppling däremellan. För att få upp den allmänna lönenivån i hela landet krävs dock skrivningar i de centrala avtalen med Arbetsgivarverket.

– I den senaste avtalsrörelsen lyftes Försäkringskassan fram. Jag har ställt frågan inom ST om vårt relativa löneläge, men man verkar inte vilja diskutera det ens i förbundet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA