Därför lämnar anställda myndigheterna
Lön, utvecklingsmöjligheter och myndighetens framtida inriktning. Det är några av skälen till att anställda väljer att lämna sina statliga arbetsplatser, visar avslutsenkäter som Publikt tagit del av. Men alla myndigheter undersöker inte varför medarbetare säger upp sig.
Avslutsenkäter, även kallade avgångsenkäter, exit-enkäter eller offboarding-enkäter, går ut till anställda som lämnar sin anställning. Hur enkäterna är utformade, hur många svarsalternativ som kan väljas och vilka som ges möjlighet att svara varierar mellan arbetsplatserna, men syftet är detsamma: Att fånga upp hur medarbetarna upplevt sin tid hos arbetsgivaren och skälen till att de sökt sig vidare.
Av de nio myndigheter som Publikt tillfrågat svarar tre – Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Stockholms tingsrätt – att de i dagsläget inte har någon avslutsenkät. Både Centrala studiestödsnämnden och Migrationsverket uppger dock att sådana är på gång.
En myndighet som använder avslutsenkäter i dag är Försäkringskassan. Där har de funnits i system i några år, säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST. Han anser att tanken med enkäterna är bra, och han beskriver hur facket på Försäkringskassan är med och utformar enkäterna ”för att de ska kunna utveckla vår arbetsplats”. Samtidigt upplever han att arbetsgivaren använder svaren i väldigt liten grad. Skälet är oförmåga, menar Thomas Åding.
– Jag tror inte att utveckling av verksamheten och anställda är medvetet bortvalt, jag tror snarare att det är en oförmåga hos arbetsgivaren att på riktigt avsätta tid och resurser för att arbeta med frågan om hur vi skapar ännu bättre verksamhet, säger han.
Under 2023 slutade 671 personer på Försäkringskassan varav 462, motsvarande 69 procent, svarade på enkäten.
Av dem uppgav 60 procent att de varit nöjda med Försäkringskassan som arbetsgivare. 14 procent var inte det. 48 procent skulle rekommendera en vän att jobba där, medan 23 procent inte skulle det.
På frågan vad som tydligast påverkat de anställda att söka sig vidare, svarar flest, 44 procent, lönen och förmånerna. 39 procent angav utvecklingsmöjligheterna och 36 procent arbetsuppgifterna.
Thomas Åding lägger en brasklapp för att en tredjedel av de som slutade inte svarade på enkäten och att det finns en möjlighet att alla inte svarade sanningsenligt. Samtidigt förvånas han inte av svaren.
– Det vi upplever som ett starkt skäl, förutom lön, är möjligheten att utvecklas i sitt arbete. Att många känner att man blir för kontrollerad och styrd. Alltså ungefär som ”utvecklingsmöjligheter”, men med tillägget att man också känner sig kontrollerad, säger Thomas Åding.
Missnöje med lönen är ett skäl som återkommer i myndigheternas enkäter. Exempelvis angav 26 procent av de 385 personer som fyllde i enkäten på Skatteverket 2023 att löneutvecklingen var den huvudsakliga anledningen till att de avslutat anställningen. Det gör att lön, tillsammans med ”vill prova annat jobb”, tydligt ligger i topp.
Också på Arbetsförmedlingen var låg lön och dålig löneutveckling det alternativ som flest valde när de skulle ange orsakerna till att de slutat. Även Arbetsförmedlingens framtida inriktning och dåliga förutsättningar för att göra ett bra jobb hör till de främsta skälen de 391 personer som besvarat enkäterna under mars till december förra året har angett till att de sökt sig vidare.
Inte heller Åsa Johansson, avdelningsordförande för ST på Arbetsförmedlingen, blir överraskad av enkätsvaren på hennes myndighet.
Hon hänvisar till en ny lönepolitik på myndigheten, att Arbetsförmedlingen under många år varit under ständig reformering, samt att neddragningar fått många medarbetare att ifrågasätta förutsättningarna att göra ett bra jobb.
– Så svaren är ganska logiska egentligen, säger Åsa Johansson.
Liksom Thomas Åding tycker hon att det är bra att avslutsenkäten finns, men inte heller hon upplever att svaren används.
– Jag tror myndigheten skulle kunna få ut mer av att jobba mer strukturerat med arbetstagarorganisationerna, att vi tillsammans skulle kunna tolka signalerna. Vet vi orsakerna kan vi ju göra något åt dem, så att folk inte söker sig bort.
På Jordbruksverket var det överlägset vanligaste skälen till att anställda lämnade myndigheten att en tidsbegränsad anställning gått ut eller att de erbjudits annat jobb. De två alternativen stod för 48 procent av samtliga svar. 6 procent uppgav att de lämnade myndigheten på grund av lönen.
Flera av enkäterna Publikt tagit del av baseras på modellen Employee Net Promoter Score, ENPS, som visar i vilken grad anställda vill rekommendera myndigheten som arbetsgivare. Där borrar man sedan vidare i orsakerna till varför en anställd inte är nöjd nog att rekommendera myndigheten till en vän.
Till dem som använder ENPS hör Försäkringskassan, Skatteverket och Karolinska institutet, KI.
Av Karolinska institutets undersökning framgår att närmare hälften av de 148 respondenterna skulle rekommendera KI som arbetsplats. Av de något färre som svarat på frågan om skälet till att de slutar svarar de flesta att de haft en tidsbegränsad anställning, vill prova annat jobb eller att de går i pension. 10 procent anger att de vill ha möjlighet till mer avancerade arbetsuppgifter.
En annan stor myndighet, Kriminalvården, har sammanfattat resultaten i en rapport. Svaren samlades in under 2022 och halva 2023 för att ge en bakgrund till varför anställda slutat och vad myndigheten kan göra för att behålla dem framöver.
I rapporten betonar Kriminalvården att sammanställningen innehåller metodproblem och att svarsfrekvensen sannolikt är mycket låg, och varnar därför för att dra några större växlar på resultaten.
Framkommer gör dock att majoriteten, 60 procent, av de svarande anger ett annat jobb utanför Kriminalvården som främsta anledningen till att de slutar. 25 procent uppger att de inte går vidare till ett nytt jobb, pension eller studier. I denna grupp är en av de främsta orsakerna missnöje med förutsättningarna att göra ett bra jobb.
”Ohållbar situation för länge, underbemannade och kraftigt överbelastade, är utsliten. Orkar inte mer”, är ett svar som citeras i rapporten.
Samtidigt belyser avslutsenkäten också att personlig utveckling, sociala relationer och trygghet varit de mest uppskattade aspekterna av att jobba på myndigheten, medan organisation, lön och arbetstiderna uppfattats som mindre bra.
”Löneutvecklingen har varit usel och ej konkurrenskraftig jämfört med andra likvärdiga tjänster inom offentlig sektor”, har en medarbetare svarat.
Myndigheternas avslutsenkäter
Myndigheter i Publikts undersökning som har använt sig av avslutsenkäter:
- Arbetsförmedlingen: Mätperiod 22/3 2023 till 31/1 2023. 391 svarande.
- Kriminalvården: Mätperiod 1/1 2022 till 28/6 2023. 832 svarande.
- Försäkringskassan: Mätperiod 2023. 671 anställda bjöds in och 472 svarade.
- Jordbruksverket: Mätperiod 2023. 59 svarande.
- Karolinska institutet: Mätperiod 2023. 148 svarande.
- Skatteverket: Mätperiod 2023. 386 svarande.
Myndigheter som inte har avslutsenkät:
- Migrationsverket
- CSN
- Stockholms tingsrätt
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
