Dålig planering inom Kriminalvården
Det finns stora brister i Kriminalvårdens planering, både under anstaltstiden och inför frigivningen. Det anser Riksrevisionen efter en granskning.
Riksrevisionen har granskat hur Kriminalvården planerar tiden i anstalt för dem som döms till fängelse och hur myndigheten samverkar med andra inför den intagnes frigivning. Efter granskningen påtalar Riksrevisionen flera brister. Bland annat finns ofullständiga riskbedömningar i en stor andel av planerna. Också dokumentationen och uppföljningen är bristfälliga. Bristerna påverkar möjligheterna att minska återfallen i brott.
Riksrevsionen pekar också ut brister i den interna samordningen mellan anstalt och frivård. För fyra av tio intagna har Kriminalvården inte tagit några externa kontakter alls inför frigivningen. Också samverkan mellan Kriminalvården och till exempel socialtjänst och landsting saknar struktur vilket gör att resultatet i hög utsträckning är personberoende.
– Regeringen bör ställa tydliga krav på samverkan mellan Kriminalvården och andra berörda myndigheter. Det är viktigt för att minska risken för återfall i brott, säger riksrevisor Eva Lindström i ett pressmeddelande.
Enligt generaldirektör Lars Nylén är Kriminalvården helt överens med Riksrevisionen om att samverkan är viktig för att minska risken för återfall.
– Kriminalvården har gjort stora insatser, även efter att den här granskningen är gjord, för att förbättra verkställighetsplaneringen. Vi är inte i mål med det arbetet utan kommer att fortsätta, bland annat med utbildningsinsatser. Och givetvis är det här synpunkter som vi nu tar med oss och diskuterar vidare i Kriminalvården, säger han i ett pressmeddelande.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
