Dålig krisberedskap i staten

ST2005-11-22

Mindre än hälften av generaldirektörer och vd:ar i statliga bolag anser att de har fullt stöd från regeringen för att kunna agera självständigt i krissituationer. Det framgår av en enkät ST gjort.

I en debattartikel i Dagens Nyheter redogör fackförbundet STs ordförande Annette Carnhede för en enkätundersökning förbundet gjort med flertalet generaldirektörer och ett antal vd:ar i statliga bolag. Enkäten skickades till 110 personer och 74 har svarat. Syftet med enkäten var att klargöra vilken beredskap cheferna upplever sig ha inför oväntade kriser.

En tredjedel säger att det finns ett formaliserat system för hur man ska agera i relation till andra myndigheter i händelse av en kris. Var tionde svarar nej, medan återstoden säger att de delvis har sådana system.

Bara 44 procent upplever till fullo att de har regeringens stöd för att kunna agera självständigt, 47 procent säger att de delvis har regeringens stöd, medan var tionde svarar att de inte känner ett sådant stöd.

Sex av tio säger att de kan fatta nödvändiga beslut utan att invänta beslut från regeringsnivå – men fyra av tio svarar att de bara delvis eller inte alls kan det.

”Måste vissa beslut invänta andra (och regeringen) är risken stor att hela insatsförloppet stannar upp och fördröjs. Faran att krisen fördjupas är överhängande”, skriver Annette Carnhede.

En av fyra anser att det finns ett formaliserat system för hur de ska agera i förhållande till regeringen i händelse av kris, fyra av tio anser att de delvis har ett sådant system medan var tredje säger att system saknas.

”Vem avundas en myndighetschef, vars integritet ofta ifrågasätts på grund av regeringens otydliga ledarskap och uppenbara önskemål i regeringspolitiska syften? Vem avundas en myndighetschef som inte får tillräckligt mandat att utöva sin ämbetsmannaroll?”, skriver Annette Carnhede och efterlyser en bredare debatt kring myndigheters möjlighet att agera snabbt och effektivt i händelse av kris.

Både myndigheter och generaldirektörer anklagas ofta för att gå i regeringens ledband, vissa anklagas för att bedriva politisk opinionsbildning som regeringens förlängda arm, skriver Carnhede:

”Även regeringen borde tjäna på att hålla rågången klar och inte utsätta myndigheterna för rena politiska beställningar eller krav.”

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA