Polisens kontroll på ekonomin får kritik
Polismyndighetens anslag har ökat med 80 procent sedan 2017, men ändå är det ekonomiska läget ansträngt. En grundorsak är att ansvariga chefer inte arbetar utifrån givna ekonomiska ramar och att det finns en uppfattning att ”finansiering alltid löser sig”, skriver myndighetens internrevision i en rapport.
Polisen är en myndighet som under lång tid – och till skillnad från många andra myndigheter – fått ökade anslag och förväntats växa. I en rapport konstaterar myndighetens internrevision att myndigheten också haft en kraftig tillväxt, men med dålig kontroll på ekonomin och överskridanden av tilldelade resurser.
Internrevisionens slutsatser och rekommendationer är i flera fall på nivån ”röd”, vilket innebär en mycket väsentlig brist. Det gäller bland annat ledningens ansvar att säkerställa en ekonomi i balans och utveckla former för ansvarsutkrävande för den som avviker från budgeten.
Myndigheten behöver även arbeta med kulturen och uppfattningen att finansiering alltid löser sig, anser internrevisorerna. I intervjuer har de funnit att en del chefer uppfattat att styrsignalen från ledningen är att tillväxt går före ekonomi. I rapporten noteras att vissa polisregioner har fått en form av ”skuldsanering” för att hantera sina underskott, vilket på andra håll uppfattats som orättvist och som ett incitament att inte följa den finansiella styrningen.
Pär Renberg, avdelningsordförande för ST inom Polisen, känner igen beskrivningen.
– Många har uppfattat signaler om att gå ut offensivt, de har öppnat flodluckorna och rekryterat, säger han.
Pär Renberg är själv anställd i Region Nord, där man enligt honom har varit mer restriktiv och hållit sig till riktlinjen om att inte överrekrytera.
– Det kan ligga oss lite i fatet nu, om vi får utmaningar att klara arbetet med de resurser vi har.
Svagheterna i den finansiella styrningen har också skapat en viss ryckighet, säger han.
– Det har ibland lett till ett uttalat anställningsstopp, ibland till ett outtalat. Man kan också säga att nu har vi för många civila, nu måste vi sätta poliser på Polisens kontaktcenter och så vidare.
Enligt internrevisorerna finns ytterligare en allvarlig brist, som gäller förmågan att se till att få ”rätt kompetens på rätt plats i rätt tid inom beslutade ekonomiska ramar”. Internrevisorerna noterar att myndigheten haft ett mål vad gäller antalet anställda poliser, men inte uppfyllt det. En bidragande orsak är att polisutbildningarna tidigare inte alltid fyllde sina platser, skriver de i rapporten. I stället har Polisen anställt civil personal som en slags regulator i tillväxtplaneringen. Under de två senaste årens stora tillväxt har antalet civila nästan fördubblats.
Pär Renberg har också hört uttrycket budgetregulator om civil personal.
– Det känns förstås inte bra att man använder en personalkategori på det sättet. Men jag uppfattar att man ser det som positivt i chefsleden att få en större andel civila anställda, säger han.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.