Civila utredare känner sig svikna
Trots löften under våren har Rikspolisstyrelsen tills vidare lagt ned sina planer på att arbeta för att de civila utredarna ska få större ansvar. ST-avdelningen ser vändningen som ett svek.
Anne-Cathrine Brandt, ledamot i STs avdelningsstyrelse inom Polisen, är upprörd.
– Frågan har utretts i mer än femton år och nu äntligen började det hända något. Vi känner oss svikna. Gång på gång har olika utredningar konstaterat att polisen borde bli bättre på att ta till vara den civila kompetensen. Ändå händer ingenting.
Under våren arbetade fackförbund och arbetsgivare på Rikspolisstyrelsen tillsammans för att se över de civilanställdas roll. Trots att Polisförbundet hade invändningar, avsåg arbetsgivaren att arbeta för en författningsändring som skulle ge civila utredare större befogenheter. Det handlade bland annat om att hålla vissa typer av förhör och utföra en del moment under utredningar. Planen var att lämna ett förslag på en författningsändring till justitiedepartementet.
Per Blomqvist, enhetschef för Rikspolisstyrelsens polisavdelning, var ordförande i gruppen.
– Så såg planen ut, men nu har vi valt att avvakta. Man borde ta till vara den civila kompetensen bättre. Men nu ser vi frågan i ett större sammanhang och väntar på att regeringen ska säga hur man ser på framtidens rekrytering och kompetens inom polisen.
Anne-Cathrine Brandt, som själv är utbildad civil utredare, är trött på att vänta. Flera utredningar har konstaterat att den civila kompetensen skulle kunna förbättra polisens utredningar.
– Det här handlar om revirstrider och Polisförbundet är starkt. Men när tänker egentligen arbetsgivaren börja erkänna oss civila utredare? Det tar ändå flera år innan en lagändring kan bli verklighet.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.