Brister i myndigheters upphandling av konsulter

STATSFÖRVALTNING2018-08-15

Statliga myndigheters inköp av konsulttjänster har stora brister, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Det gäller till exempel redovisning, samordning, behovsanalyser och uppföljning.

Statliga aktörer köper varje år varor och tjänster för totalt 90 miljarder kronor. Hur mycket av det som går till konsulter kan inte utläsas ur statistiken, konstaterar Riksrevisionen. Myndigheten har undersökt om statens användning och inköp av konsulttjänster präglas av god hushållning och ett effektivt resursutnyttjande.

Granskningen utmynnar i en diger lista av förbättringspotential hos de statliga myndigheterna när det gäller att upphandla konsulttjänster.

  • Statliga myndigheter bör bli bättre på att analysera sitt behov av konsulter.
  • Upphandlings- och inköpssamordningen i staten kan bli bättre.
  • Myndigheterna kan bli bättre beställare.
  • Myndigheterna tar inte tillvara konsulternas kompetens.
  • Konsultinsatserna utvärderas sällan.
  • Myndigheterna har bristande överblick över sin användning och inköp.

Riksrevisionen kommer fram till att användningen av konsulttjänster överlag inte är välgrundad och att myndigheterna brister i sin kontroll av konsultanvändningen. En konsekvens blir att det finns risk för att flertalet myndigheters inköp av konsulttjänster inte är effektiva och att myndigheterna inte hushåller med statens resurser.

De flesta myndigheter kan enligt Riksrevisionen bli bättre på upphandling och inköp av konsulttjänster, bland annat genom att bättre analysera och planera sina kompetensbehov, förbättra beställar- och mottagarkompetensen samt utvärdera konsulttjänsternas resultat. Granskningen visar också att myndigheternas redovisning av konsulttjänsters användning inte är transparent och att det saknas möjligheter att följa upp statens konsultkostnader på ett samlat sätt.

Riksrevisionen föreslår att regeringen utreder möjligheterna att ställa krav på myndigheterna att redovisa sina köp av konsulttjänster. Det skulle göra det möjligt för myndigheterna och regeringen att följa upp kostnader för och användning av konsulter. Ett utökat krav på redovisning av köp av konsulttjänster skulle i förlängningen kunna leda till ökad transparens och mer välgrundade beslut, skriver Riksrevisionen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA